Inloggning för arbetsgruppen







> Glömt lösenordet?
> Glömt användarnamnet?



Svenska datatermgruppens
sekretariat sköts av


Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk

Arbetet stöds av


Visning

Separat förklarande artikel (nr 6)


Moderkort - teknisk förklaring

Elektronisk utrustning byggs sedan länge på kort med tryckta kretsar. Ett sådant kort utan elektronikkomponenter kallas mönsterkort, eng. printed circuit board. Mönsterkortet är en isolerande platta som innehåller de förbindningar som behövs mellan elektronikkomponenterna. Förbindningarna finns i form av ledarmönster på kortets ovansida och undersida, men det är även vanligt med ledare i ett eller flera lager inuti kortet: flerlagerkort, eng. multilayer board.

Ett kretskort, eng. printed board assembly, är ett mönsterkort som är bestyckat med elektronikkomponenter. Det är vanligt att kretskort sköter en viss funktion i en dator eller annan elektronisk utrus tning. Till persondatorer finns ofta grafikkort, ljudkort, kommunikationskort osv.

Ett kretskort innehåller kontakter, eng. connectors, för strömförsörjning och för in- och utsignaler. Kontakterna sitter vanligen längs en kant, antingen direkt på kortet i form av ledartungor i kretsmönstret eller i form av kontaktdon. Det kan även finnas kontakter på annan plats på kortet för anslutning till andra kort eller enheter, direkt eller via kabel.

Ett kort med ett antal kontakter där andra kretskort ska anslutas kallas moderkort, eng. mother board, eller bakplan, eng. backplane. Benämningen bakplan är vanligast när kortet inte innehåller aktiva elektroniska komponenter utan endast ledarmönster och kontaktdon. Persondatorer är oftast byggda så att moderkortet utöver ett antal kontaktdon, där andra kort kan anslutas till datorbussen, innehåller centralenhet, minne och vissa interna basfunktioner. Det finns dock även andra konstruktioner som har ett helt passivt bakplan som bara innehåller förbindningar. Där måste då samtliga elektronikfunktioner finnas på kort som ansluts till bakplanet.


Källa/författare: Roger Hansson, Svenska datatermgruppen <datatermgruppen.se>

Senast ändrad 11 december 2000