Inloggning för arbetsgruppen







> Glömt lösenordet?
> Glömt användarnamnet?



Svenska datatermgruppens
sekretariat sköts av


Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk

Arbetet stöds av


Frågor och svar

Frågor och svar, lista, Version 2013-nov

Detta är listan med frågor och svar i nummerordning. Det finns också en revideringslista.

Här kan du läsa om:


Fråga 1: Hur ska man hantera å, ä och ö eller t.ex. é och ü i webbadresser?

Svar: Skriv a, a och o respektive e och u i stället.

Kommentar:
I de flesta moderna datorsystem kan man använda de svenska bokstäverna å, ä och ö i filnamn. Tyvärr finns det i Sverige inte någon standard för vad man ska skriva i stället för å, ä och ö i de fall där dessa bokstäver inte kan användas. Att ersätta dem med bokstavskombinationerna aa, ae respektive oe, något som är relativt vanligt, är olämpligt av flera skäl:

  1. Med de nya s.k. IDN-adresserna (international domain name) kan å, ä, ö, é och ü i dag användas i se-domänen. I com-, net- och nu-domänerna fungerar ytterligare bokstäver med en lång rad diakritiska tecken, och på sikt kommer hela teckenkoden Unicode att göras tillgänglig i flertalet domäner. Har man bara också en a–z-adress, som IDN-adressen förslagsvis pekar till, behöver en IDN-adress aldrig utgöra något problem för utländska användare eller användare med gamla webbläsare utan IDN-stöd. (Se även artiklar om lämpliga strategier för användningen av IDN-adresser, Hur använder man IDN-domäner? och Risker vid användning av Unicode i domännamn.)
  2. Om man inte har tillgång till ett visst diakritiskt tecken är det brukligt att helt enkelt slopa det, inte att ersätta det med andra tecken. På svenska tidningar klarar man t.ex. i regel inte av de slaviska språkens omvända cirkumflex. Man skriver då bara Dvorák – utan omvänd cirkumflex över r.
  3. Det är ett större ingrepp att lägga till en bokstav. Med o och a blir antalet bokstäver oförändrat.
  4. Alla oe och ae står inte alltid för ö och ä (jämför t.ex. oersättlig, aerodynamisk), och Boel Aabye och Joel Aalto löper risken att på motsatt sätt få sina namn misstolkade.

Har man problem med diakritiska tecken, bör man enligt vår mening alltså göra så små ingrepp som möjligt i teckenhanteringen. Den bästa lösningen är då ofta att slopa diakriterna. I andra sammanhang där å, ä och ö inte kan åstadkommas kan man självfallet internt komma överens om att använda ett visst skrivsätt (kom då ihåg att det kanske inte förstås av utomstående). Vid utdelningen av e-postadresser till de anställda i ett företag särskiljs ofta två personer med liknande namn, t.ex. Anders Jonsson och Anders Jönsson, genom att en initial eller annan särskiljande markör adderas i någonderas e-postadress.


Fråga 2: Ska man ha punkt efter en internetadress (e-postadress eller webbadress) som avslutar en mening?

Svar: Ja, det går bra så länge man vänder sig till internetvana människor. I annat fall får man undvika att lägga adressen sist eller t.ex. lägga den inom vinkelparenteser.

Kommentar:
På sikt kommer allt fler att lära sig att internetadresser i regel inte avslutas med punkt. Därför kan man nu i texter riktade till internetvana människor och så småningom i alla texter avsluta en e-post- eller webbadress i slutet av en mening med punkt. Så länge människor kan antas vara osäkra på om meningens punkt ingår i själva adressen, får man försöka att bygga om ordföljden i sådana meningar, så att adressen inte kommer sist: Vår adress är x kan skrivas X är vår adress, Adressen X går till vår webbplats etc. Om det inte går eller om adressen av någon annan anledning behöver särskiljas från den omgivande texten, kan man lägga adressen inom vinkelparenteser med meningens punkt efter parentesen: Min adress är < Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den >. Vinkelparenteser har blivit de allmänt använda tecknen för att avgränsa internetadresser. Vinkelparenteserna gör det också lättare att urskilja adresser i en omgivande textmassa. För att särskilja adressen ytterligare kan den även skrivas med annat typsnitt.


Fråga 3: Kan man avstava internetadresser (e-postadresser och webbadresser)?

Svar: Det bör undvikas. Om det inte är möjligt, avstava mellan adressens huvuddelar, inte mitt i ett namn (dvs. mitt i en sammanhållen bokstavsföljd).

Kommentar:
Avstavningar av internetadresser bör i regel undvikas, även om det ibland kan vara svårt i tidningstext med smala spalter. Använder man ett annat, mindre typsnitt för internetadressen kan den kanske ändå få plats på en rad. Om man måste avstava bör man ta bort avstavningsbindestrecket, eftersom läsaren annars kan tro att bindestrecket ska ingå som tecken i adressen. Man bör av motsatt anledning också undvika att avstava vid bindestreck som ska ingå i adressen. Var för övrigt uppmärksam på att den automatiska avstavningsfunktionen i ordbehandlingsprogram gärna avstavar vid sådana bindestreck. Om en avstavning inte kan undvikas bör den inte heller göras mitt i ett person- eller företagsnamn utan mellan adressens huvuddelar, t.ex. efter @ (snabel-a) i e-postadresser, efter prefixet http:// i webbadresser eller efter andra snedstreck, punkter och liknande.


Fråga 4: Behörighet och skydd – hur används orden?

Svar: Tänk på nycklar och lås – datoranvändare har behörighet, filer och program har skydd.

Kommentar:
Behörighet och skydd fungerar ungefär som nycklar och lås.

Filer, program, dataposter m.m. förses med skydd (eng. protection), t.ex. skydd mot läsning, mot skrivning, mot borttagning etc. Olika användare kan ha olika behörighet (eng. privilege, authority) för en viss fil. Så kan en fils ägare ha behörighet att läsa, skriva eller ta bort filen, medan övriga användare bara får läsa den.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson & Peter Svanberg


Fråga 5: Varför ska man kalla @ snabel-a, det ska väl läsas ut at?

Svar: I e-adresser är det tecknet @ som åsyftas, inte vad det betyder (’på’, ’vid’, eller ’at’ på engelska).

Kommentar:
Till Svenska datatermgruppen har vi fått reaktioner på termen snabel-a för tecknet @, som förekommer i e-postadresser. Somliga tycker att det i stället borde läsas ut som ett ord, förslagsvis engelskans ”at” eller (mer sällan) ett motsvarande svenskt ”på” (eller ”vid”). Och visst är det så att tecknet @ betyder ’på’ (’vid’): namnet x på (vid) adressen y. Men det är viktigt att kunna skilja på själva tecknet och vad tecknet står för. Om vi t.ex. vill ge någon vår e-postadress är det förstås tecknet @ vi avser när vi läser upp adressen, inte bokstäverna p och å (eller v, i och d ) vilket man skulle kunna tro om vi läste ”på” (eller ”vid”). Föreställningen att at – även i svenskan – är liktydigt med tecknet @ bygger på ren okunnighet; at är och förblir en engelsk preposition och är inte namnet på tecknet. Om tecknet ska anses stå för några bokstäver går det dessutom snarast tillbaka på franskans à, som i à-pris.)

Varför kan då inte @ helt enkelt kallas at-tecken, som några föreslagit (efter eng. at-sign)? At-tecken är olämpligt inte minst för att det kan missförstås: utläses det [æt] som på engelska ligger det nära uttalet av et-tecken, utläses det [at] kan det tydas som att. för ’attention’, ett annat uttryck som ofta förekommer i adresser. På-tecken (eller vid-tecken) då? Ja, hade vi vant oss vid att utläsa @ som ”på” (eller ”vid”), precis som vi utläser & som ”och”, hade det kanske varit naturligt. Men någon sådan tradition finns inte. Däremot har det sedan flera år varit vanligt, inte minst bland datoranvändarna själva, att omtala @ som just ”snabel-a”. Även tecknet & måste när det förekommer t.ex. i firmanamn ibland utläsas som ”et-tecken” och inte som ”och”, eftersom det kan vara viktigt att poängtera att namnet ska skrivas med detta tecken och inte med ordet och.

Om man tycker att det är helt entydigt att det är tecknet @ som avses när man läser ut en adress och ändå vill använda en preposition, välj i första hand . Adressen < Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den > läses då helt helt enkelt ut ”Nils punkt Nilsson på x-verket punkt s e”. Anser man att blir missvisande att använda med den aktuella domänadressen bör man hålla fast vid snabel-a.

Det kan vidare tyckas att snabel-a låter oseriöst, att det ger intryck av vardaglig, icke-officiell benämning. Men det gäller också många andra ord i språket, innan man vant sig vid dem. Dessutom måste saker inte alltid namnges med termer som utstrålar vetenskaplighet – vardagliga liknelser fungerar ofta lika bra (jämför gomsegel, kattfot [trekronorsstämpel], kofot, magmun och skruvskalle). De mer eller mindre officiella benämningarna på tecknet @ i andra länder utgörs för övrigt ofta av just sådana liknelser: sobatjka ’liten hund’ (ryska), kissanhäntä ’kattsvans’ (finska), kukac ’mask’, ’larv’ (ungerska), apestaart(je) ’(liten) apsvans’ (nederländska), Klammeraffe ’klängande apa’ (tyska), majmun (majmunski rep) ’apa (apsvans)’ (serbiska), ensaimada ’bulle’ (spiralformat bakverk) (katalanska), shablul/strudel ’strudel’ (bakverk) (hebreiska), chiocciola ’snigel’ (italienska), escargot ’snigel’ (franska).

Svenska datatermgruppen, Ola Karlsson


Fråga 6: Varför måste ni försvenska stavningen av amerikanska dataord, som webb av web?

Svar: För att man på svenska ska kunna stava, böja, uttala och bilda sammansättningar av dem.

Kommentar:
För många nya främmande företeelser vi anammar finns sedan tidigare ett naturligt svenskt ordval. För t.ex. mail har vi post, varför Svenska datatermgruppen har valt att rekommendera e-post för e-mail (stavningen mejl kan användas i ledigt språkbruk). På samma sätt översätts site med plats. För web site rekommenderar Datatermgruppen därför webbplats (men sajt kan användas i ledigt språkbruk).

I andra fall kanske ett bra svenskt ord råkar uppfinnas, trots att det inte fanns något tidigare uttryck att luta sig mot. Men för vissa nya företeelser kan det vara svårt att hitta svenska ord. Därför har t.ex. rave med den försvenskade stavningen rejv accepterats av språkvården.

Svenska datatermgruppen, Ola Karlsson


Fråga 7: Kan (dator)mus skrivas musar i plural? I engelskan kan man vid sidan om mice någon gång också se pluralformen mouses för just (dator)mus.

Svar: Nej, det bör böjas mus-möss.

Kommentar:
Att formen musar förekommer beror troligtvis på påverkan från mönster som kofotar (om verktyget) vid sidan av kofötter, där alltså ett ord som används bildligt kan få svag böjning. Det finns också några gamla exempel på detta, där den ursprungliga betydelsen sedan länge förbleknat: bokar (om trädet), men böcker; smörgåsar, men gäss (om fåglarna).

Det är dock ingen genomgående regel att ord i bildlig användning ska böjas på annat sätt än när ordet används i egentlig betydelse.

Svenska datatermgruppen, Birgitta Lindgren


Fråga 8: Vad ska netiquette kallas på svenska: netikett, nätikett?

Svar: Använd nätvett eller nätetikett.

Kommentar:
Netiquette är ju finurligt på engelska, men det heter ju inte net utan nät på svenska. Nätikett lider av att det faktiskt inte heter ätikett på svenska. Vi rekommenderar i första hand nätvett (efter norskans nettvett) i analogi med sjövett och trafikvett. I andra hand förordar vi det något längre nätetikett. Man kan skriva t.ex. ”Normalt nätvett medger...” eller ”Nätetiketten föreskriver...”

Svenska datatermgruppen, Johan Anglemark


Fråga 9: Vad ska man kalla e-zine på svenska?

Svar: E-magasin, e-tidskrift eller e-tidning om det är en publikation av mer etablerat slag, och e-fansin eller e-fanzine om det är en amatörpublikation.

Svenska datatermgruppen, Johan Anglemark


Fråga 10: Vad kan man säga på svenska i stället för smileys? Kanske smilfinkar som jag såg någonstans?

Svar: Vi föreslår humörsymbol som överordnad term för alla typer av symboler som uttrycker känslor, stämningar, attityder e.d. Som benämning på just de figurer som visar ansikten med olika miner anser vi att det svenska smilis passar bra.

Kommentar:
Vi har redan tidigare rekommenderat smilis (-en, -ar, -arna), med utgångspunkt i svenskans smil, som en direkt motsvarighet till det engelska smiley. Ordet är kortare och har nog färre negativa associationer än ditt annars ganska fyndiga smilfink. Humörsymbol kan användas om man tycker att smilis inte lämpar sig, kanske när figuren inte smilar! Dessutom finns det många andra symboler – ett brinnande ljus, ett bultande hjärta osv. – där känslorna inte visas i form av ett leende eller icke-leende ansiktsuttryck. Här passar humörsymbol bättre, och naturligtvis också som direkt motsvarighet till de engelska orden emoticon och mood icon.


Fråga 11: Vad är den svenska översättningen till feature?

Svar: Det beror på sammanhanget, men den vanligaste översättningen i datasammanhang är funktion eller egenskap.

Svenska datatermgruppen, Johan Anglemark


Fråga 12: Är det tillåtet att använda ordet IC-krets, trots att det egentligen är en tautologi (C = circuit ’krets’)?

Svar: Ja, det är i likhet med t.ex. cd-skiva (d = disc ’skiva’) och ISBN-nummer (N = number) helt accepterat.

Svenska datatermgruppen, Ola Karlsson


Fråga 13: Hur ska förkortningarna för computer aided design och computer aided manufacturing skrivas i svenska texter?

Svar: Skriv gement.

Kommentar:
I Svenska språknämndens samlingar med textmaterial ur diverse tidningar finns både CAD, Cad, cad, CAD/CAM, Cad-Cam och cad-cam belagda som former. Fortfarande tycks det vanligaste vara att man liksom med de flesta andra utländska initialförkortningar skriver det med versaler (CAD, CAD/CAM). I Sverige följer vi dock en regel som säger att förkortningar som börjat fungera som egna ord och som snarare än det utskrivna uttrycket blivit normalformen, skrivs gement. Jämför ord som mc, wc, vd, tv, vvs, pc, cd. Man kan således med fördel välja att skriva cad gement. Vi avråder från blandformen Cad.

Svenska datatermgruppen, Ola Karlsson


Fråga 14: Hur gör man med accenter och apostrofer, t.ex. i Tim O’Connor, när man skapar en e-postadress? Slopar man tecknet eller byter ut det mot ett annat tecken?

Svar: Om tecknet inte kan åstadkommas bör det strykas.

Kommentar:
Om apostrof, accent och liknande tecken inte kan åstadkommas i t.ex. e-postadresser är det i regel inte lämpligt att byta ut dem mot andra (vilseledande) tecken. De bör istället strykas: é skrivs e osv. Det gäller även tecken som ligger mellan bokstavstecknen, som den aktuella apostrofen. I namnexemplet ovan bör man således skriva ihop OConnor. O:et, ett iriskt namnprefix med betydelsen ’sonson’, ’ättling’, hör liksom vårt -sonsuffix ihop med efternamnet. Att ersätta apostrofen med en punkt, som möjligen kan locka någon, är olämpligt eftersom det kan tolkas som initialbokstav för ett mellannamn.


Fråga 15: Om hårt blanktecken (= fast mellanslag) inte fungerar på webben skapar det bl.a. problem i sifferuttryck: man riskerar att få sifferuttrycken delade över radbrytningen. Hur ska detta problem hanteras?

Svar: I moderna webbläsare ger koden &nbsp; hårda blanktecken.

Kommentar:
Om hårda blanktecken inte kan åstadkommas:

  1. När det gäller penningbelopp kan punkter ersätta de mellanslag som annars ska avskilja siffrorna i tresiffriga grupper från slutet räknat: 53.450.000. Men om en sådan regel införs t.ex. på en arbetsplats är det viktigt att samtidigt påminna om att punkt och komma i engelska och svenska sifferuttryck används på motsatt sätt (i engelskan är punkt decimaltecken och komma skiljetecken, i svenskan är punkt skiljetecken och komma decimaltecken).
  2. Svårare är det med telefon- och postadresser och liknande. Här kan man dock ofta acceptera den godtyckliga radbrytningen, som inte behöver vara lika störande eller riskabel som för penningbeloppen. Radbrytningar är i regel också att föredra framför det tänkbara alternativet, en hopdragen siffergrupp. 1234567 är alltså som telefonnummeruppställning sämre än 123 45
    67.

Fråga 16: Skriver man internet-abonnemang (med bindestreck) eller internetabonnemang (hopskrivet)?

Svar: Skriv ihop: internetabonnemang.

Kommentar:
Det är i databranschen vanligt att sammansättningar skrivs med bindestreck, internet-abonnenter, webb-sidor etc., trots att det inte finns någon anledning till detta. Skriv internetabonnenter, webbsidor. Etablerade och vanliga sammansättningar bör skrivas ihop i ett ord och utan bindestreck. Det gäller alltså även sammansättningar som består av ett främmande och ett svenskt led, som i exemplen ovan. Det gäller i regel också sammansättningar med egennamn. Skriv Appleprodukter, Microsoftprogram. Det bör dock påpekas att företag och andra organisationer ofta själva använder bindestreck när de skriver sammansättningar med sitt namn.

Tillfälliga och helt nya sammansättningar (i synnerhet sammansättningar med svenska och främmande ordled) kan av tydlighetsskäl ibland vara motiverade att skriva med bindestreck. Se vidare Svenska skrivregler, punkt 272.

Sammansättningar med siffror och förkortningar skrivs dock med bindestreck: pc-användare, e-post, c-program. Se då upp så att inte bindestrecken smittar av sig till andra ställen i sammansättningen: skriv e-postadress, e-postlista, inte e-post-adress, e-post-lista. Se vidare Svenska skrivregler, punkt 271.


Fråga 17: Ska man skriva pop up-meny eller popupmeny?

Svar: Skriv popupmeny men hellre poppuppmeny (jämför extrafönster).

Kommentar:
Etablerade sammansättningar med flerordsuttryck som förled skrivs i regel som ett ord: popupmeny, inte pop up-meny. Likaså skriver man t.ex. offpiståkning, inte off pist-åkning, percapsulambeslut, inte per capsulam-beslut. Se vidare Svenska skrivregler, punkt 134.


Fråga 18: Skriver man webb redaktör eller webbredaktör?

Svar: Ett vanligt fel på webbsidor och i reklamannonser för datorprodukter är särskrivningar av sammansättningar: e-post adress, webb redaktör. Skriv e-postadress, webbredaktör.

Se vidare Svenska skrivregler, punkt 129-134.


Fråga 19: Hur bör namn som PostScript, PageMaker, SUNET, MiROi Utbildning, SweJA Kunskapscenter m.fl. skrivas i löptext?

Svar: Skriv Pagemaker, Postscript, Sunet, Miroi utbildning, Sweja kunskapscenter.

Kommentar:
Många av dessa namn är att uppfatta som produktnamnslogotyper vilkas syfte är att skapa uppmärksamhet i annonser och liknande. I löptext kan det emellertid vara mycket störande med versaler och andra grafiska egenheter som sticker ut, och man har som utomstående heller ingen skyldighet att återge namnen i samma form som i logotyperna (Ikea behöver inte skrivas IKEA, trots att företaget försökt uppmana pressen att göra det). Skrivsätt som inte avviker alltför mycket från svenska skrivregler får gärna återges som företagen själva skriver, men större avvikelser bör inte föras vidare till löptext. I sådana fall, liksom då man inte känner till ett företags sätt att skriva sitt namn eller ett visst produktnamn, bör man skriva namnen med endast versal begynnelsebokstav, precis som vid vanliga namn: Pagemaker, Postscript, Sunet, Miroi utbildning, Sweja kunskapscenter. Se vidare Svenska skrivregler, punkt 101.


Fråga 20: [Borttagen fråga om versalt i i sammansättningar med internet]

Svar: (Irrelevant då internet nu skrivs gement.)


Fråga 21: När ska initialförkortade namn skrivas versalt respektive gement?

Svar: De skrivs versalt om de utläses bokstav för bokstav och gement om de utläses som ett ord. Således IBM (International Business Machines) men Perl (Practical Extraction and Report Language). Se vidare Svenska skrivregler, punkt 147.


Fråga 22: Kan CD, CD-ROM och PC verkligen skrivas gement, dvs. cd, cd-rom, pc?

Svar: Mycket etablerade initialförkortningar som inte är egennamn och som också används som självständiga uttryck (vi använder t.ex. cd, mycket sällan det fullständiga uttrycket compact disc) bör skrivas med små bokstäver, alltså pc, cd, cd-rom, cad/cam, www, html, url, ftp, rtf – precis som mc, tv, bh, wc, vvs och vd. Förkortningar som RAM, BBS, DAT, PDF, SGML, GIF, JPEG, POP, USB m.fl. skrivs än så länge i regel versalt. Vissa förkortningar skrivs ofta gement helt enkelt för att de ses skrivna på det sättet i filnamn och liknande, som gif, jpeg m.fl. Det är dock inte försvarbart från skrivregelssynpunkt. Förkortningar kan dock i analogi med närliggande uttryck skrivas gement även om de inte är så etablerade. Nya uttryck som dvd-skiva, md-skiva, cd-r och cd-rw bör i likhet med t.ex. cd och cd-rom skrivas med små bokstäver. Se vidare Svenska skrivregler, punkt 147.

Svenska datatermgruppen, Ola Karlsson


Fråga 23: Hur fogar jag ändelser till förkortningar? Skriver jag pcar, pc-ar eller pc:ar?

Svar: Man kan ha kolon före alla sorters ändelser efter sådana här initialförkortningar: pc:ar, pc:n, IBM:s, IBM:are etc. Det är den regeln Svenska språknämnden förordar och som vi också tillämpar i våra dokument. Om man vill kan man även följa en äldre regel som säger att man har kolon bara före genitivändelse (alltså IBM:s) men bindestreck vid andra ändelser (alltså pc-ar, IBM-are). Observera att man vid initialförkortningar som bildar ett utläsbart ord, t.ex. Basic, inte sätter ut något tecken före ändelse, alltså Basics. Se vidare Svenska skrivregler, punkt 149-150.


Fråga 24: Hur böjer jag cd i plural? Flera cd, cd’s, cd:ar, cd-n?

Svar: Det skulle i princip kunna böjas utan någon särskild pluraländelse: en cd, flera cd. En pluraländelse krävs dock vid bestämd form, varför man bör skriva cd:ar, cd:arna. Den bästa lösningen är dock ofta att lägga till ett böjningsbart efterled: cd-skivor, cd-spelare, cd-läsare (jämför tv-apparater).


Fråga 25: Varför ska förkortningen pc få pluraländelsen pc:ar och inte pc:er?

Svar: Pc:ar är bildat i analogi med pluralformer av liknande förkortningar, t.ex. vd:ar. Ändelsen -ar är också den som brukar användas för ord hos vilka form och genus inte ger någon vägledning om lämplig pluraländelse.


Fråga 26: Hur ska man ställa sig till alla de initialförkortningar som florerar på nätet?

Svar: Var sparsam med förkortningar. Om du ändå använder en förkortning som kanske alla inte direkt förstår, skriv gärna det fullständiga uttrycket i en parentes efter förkortningen första gången förkortningen används.

Kommentar:
Generellt bör man vara sparsam med förkortningar – i alla sammanhang. I datavärlden bör man vara särskilt vaksam på att inte i onödan importera den ovana man har i USA att omvandla stora mängder ord och uttryck till initialförkortningar. De må vara behändiga i sin korthet, men de är ofta svårtolkade och svåra att böja och uttala på svenska. De kan förstås användas i intern jargong (i chattkanaler etc.), där de ofta är en del av en innovativ språklek, en språkkod för de invigda, och samtidigt ett tidsbesparande skrivsätt. Men då gäller det förstås att alla som kommunicerar med varandra verkligen förstår. Och om svenska internetanvändare som kommunicerar med varandra tycker att förkortningarna är behändiga kunde man förstås tycka att svenska förkortningar vore att föredra. Varför använda FAQ (frequently asked questions) eller Q & A (questions and answers) om man lika gärna kan ha FoS (frågor och svar; jämför FoU för forskning och utveckling) eller VF (vanliga frågor)?

Men även i mer formella sammanhang som i svenska datorhandböcker är det vanligt att man tar över främmande förkortningar i stället för att försöka översätta dem. Skriv i regel hellre ut orden och uttrycken. Det är i de flesta fall mycket tydligare!

Om du ändå använder en förkortning som kanske alla inte direkt förstår – vilket kan vara motiverat om ett längre, förkortningsbart uttryck förekommer många gånger i en text - skriv gärna det fullständiga uttrycket i en parentes efter förkortningen första gången förkortningen används. Tänk också på att man inte alltid behöver använda en förkortning för att skriva kortare. I stället för att använda (den engelska) förkortningen RDBMS för vad som brukar kallas relationsdatabassystem kanske det räcker med ”systemet”, ”detta system”, ”ett sådant system” etc.


Fråga 27: Heter det att sökaeller i internet och eller i webben?

Svar: Man kan söka både och i internet/webben.

Kommentar:
Allmänt kan man säga att man före internet väljer samma preposition som man har till ordet nät: söka på internet, publicera sig på internet, göra något tillgängligt via/på internet. För webb eller www väljer man samma preposition som man har till väv eller nät: söka på webben, publicera sig på www.

I prepositionsfrågor måste man dock ofta se till semantiken snarare än den språkliga ytan, dvs. det är inte orden i sig som bestämmer prepositionsvalet utan vilken bakomliggande handling som faktiskt utförs och vilket perspektiv som är naturligt att anta i det aktuella fallet. Ofta blir det då underförstådda ord som får styra prepositionsvalet. Man är utenätet, men söker rimligen i en databas eller i en söktjänst. Man kan alltså både söka internet, dvs. på det underförstådda abstrakta, allomfattande nätet, och i internet, dvs. i en underförstådd mer konkret sökmöjlighet.


Fråga 28: Surfar man eller i nätet?

Svar: Man surfar nätet, liksom man surfar vattnet eller en våg.


Fråga 29: Väljer man i, från eller en meny? Finns något i eller en meny?

Svar: Det naturligaste är att välja eller från en meny (jämför restaurangmeny; i Applevärlden väljer man dock i eller från en meny). Något kan finnas både i och en meny.


Fråga 30: Heter det koppla upp sig mot eller till webben?

Svar: Koppla upp sig till eller webben.


Fråga 31: Installerar man ett program i eller en dator?

Svar: Installera en dator (underförstått installera hårddisken) är kanske vanligast, men i går också bra. Man installerar hårdvara, t.ex. mer minne, i en dator.


Fråga 32: Heter det skriva ut till eller en skrivare?

Svar: Skriva ut en skrivare.


Fråga 33: Heter det gör dina bankaffärer i/på/med/via X-bankens internettjänst?

Svar: Det beror på vad man vill betona. Man kan göra något med eller via tjänsten, dvs. med hjälp av den, men också vara bankens webbplats och inne i själva tjänsten. I regel är det naturliga prepositionsvalet i fall av den här typen.


Fråga 34: Gör man förfrågningar mot, i eller till en databas?

Svar: Inte mot. Man gör förfrågningar till en databas om man t.ex. skickar förfrågningarna till en extern databas och vill betona just att databasen ligger utanför den egna institutionen (eller det egna landet), men i en databas om man vill betona att man är uppkopplad till en databas och kan söka i den själv.


Fråga 35: Loggar man in eller när man kontaktar nätet?

Svar: Logga in är det normala uttrycket (i IBM-världen används dock ofta logga på). Inloggning heter substantivet enligt svensk standard, och verbuttrycket logga in har därmed haft officiellt stöd sedan länge.


Fråga 36: Ni säger i era rekommendationer att man kan uttala egennamnet internet på svenskt vis, dvs. med betoning på -net (som i intervall). Kanske kan man försvenska uttalet av främmande substantiv och andra vanliga importerade ord, men att försvenska uttalet av främmande namn är väl fel?

Svar: Nej, det är mycket vanligt och helt naturligt att vi försvenskar uttalet av främmande namn, i synnerhet när de liknar redan befintliga ord i svenskan (som intervall i exemplet; jämför även interpol). När namnet blir väletablerat i svenskan är det rentav önskvärt att det i uttalet – men också i böjning, stavning etc. – anpassas till och inlemmas i det svenska språksystemet. Jämför med hur vi uttalar IBM /i be em/ och inte /aj bi em/ som på engelska och Paris som /paris/ och inte /pari/ som i franskan.


Fråga 37: Hur gör man källhänvisningar och källförteckningar till elektroniska medier i allmänhet och till internet i synnerhet?

Svar: Man gör på samma vis som för tryckta källor, men elektroniska källor kräver ofta utförligare uppgifter samt instruktioner för hur källan kan hittas. Ta hellre med för mycket än för lite information. Eftersom elektroniska dokument ofta är flyktiga, är hämtningsdatum särskilt viktigt att ange.

Kommentar:

1. Hur görs källhänvisningar?

Hänvisningar till källor som man hämtat uppgifter eller citat från, görs så utförliga som bedöms nödvändigt för att läsarna ska kunna identifiera källan. Hänvisningar till elektroniska källor görs i princip på samma sätt som för tryckta källor. Om man kan utgå från att läsarna redan känner till en internetadress behöver man inte vara så utförlig utan kan utelämna de mer precisa källuppgifterna.

I ”Top ten mistakes in web design” skriver Jakob Nielsen om vanliga fel som oerfarna webbsidesutformare gör sig skyldiga till.
Det går nu att bota sin pollenallergi, enligt en artikel i Aftonbladets webbutgåva den 29 maj 1998.
I Norstedts engelsk-svenska ordbok på cd-rom är det lätt att göra sökningar.

Medan man mer sällan behöver upprätta en särskild källförteckning för enstaka kända tryckta källor som omnämns i en löptext, är detta oftast tillrådligt för elektroniska källor. Skälet är att de i regel är mindre kända och dessutom kräver mer utförlig sökinformation. Om bara någon enstaka källhänvisning förekommer, kan dock hela källinformationen placeras direkt efter hänvisningen i en parentes, i en fotnot eller som slutkommentar efter en artikel, dvs. utan att någon särskild källförteckning upprättas.

”Provide a site map and let users know where they are and where they can go.” (Nielsen, Jakob, Top ten mistakes in web design – Jakob Nielsen’s alertbox for May 1996 [www]. Tillgängligt på <http://www.useit.com/alertbox/9605.html>. Hämtat 2 juni 1998.)
Kan man inte undvika att avstava en internetadress bör man avstava mellan adressens huvuddelar, inte mitt i en sammanhållen bokstavsföljd, vilket Svenska datatermgruppen också påpekar i sina rekommendationer för avstavningar.1
––––––––––––––––––––––––-
1 ”Kan man avstava internetadresser?” (fråga 3) (1998). Svenska datatermgruppen [www]. Tillgängligt på <http://www.datatermgruppen.se/visning.html?obj=f3>. Hämtat 2 juni 1998.

I mer formella sammanhang, som i uppsatser och rapporter, ska en källförteckning alltid tillfogas. Då kan man till exempel följa det så kallade Harvardsystemet (även kallat författare-årtal-systemet). I en parentes direkt i löptexten anges bara författarens efternamn, publicerings- eller utgivningsår samt eventuell uppgift om kapitel, avsnitt, del etc., så att läsaren kan hitta det aktuella citatet, textavsnittet eller dylikt i källan. När uppgift om författare eller redaktör saknas används källans titel. Observera att hänvisningarna i princip ser likadana ut oavsett tryckt eller elektroniskt medium och oavsett typ av elektroniskt medium.

Det är viktigt att grafiskt vägleda den som läser dina webbsidor. ”Start your design with a good understanding of the structure of the information space and communicate this structure explicitly to the user” (Nielsen 1996).
Enligt Nielsen (1996) bör man för läsaren tydliggöra var denne befinner sig på en webbplats.
I Nielsen 1996 framhålls vikten av att skapa en tydlig grafisk struktur för läsaren.
I ett brev till Utrikesdepartementet påpekar Svenska språknämnden (”Re: Kosovo eller Kosova” 1997) att vi i Sverige tills vidare bör hålla fast vid den etablerade formen Kosovo framför den albanska formen Kosova.
Undvik om möjligt att avstava internetadresser (”Kan man avstava internetadresser?” 1998).

Om en författare givit ut flera publikationer eller liknande under ett år och man vill referera till flera av dem, använder man ett ordningssystem med a, b, c etc. (se nedan för anvisningar om uppställning av källförteckningen). Hänvisningarna skrivs då enligt mönstret

”Provide a site map and let users know where they are and where they can go” (Nielsen 1996a).

2. Hur görs källförteckningar?

Några helt entydiga och för alla elektroniska medier (cd-rom, diskett, World Wide Web, e-post etc.) tillämpbara regler är svårt att ge. Varje medium och typ av dokument ställer särskilda krav. Hur ingående uppgifterna ska vara beror självfallet på mängden tillgängliga uppgifter. Men dessa kan sedan också behöva sovras utifrån läsarens informationsbehov. Observera att det då är bättre att ta med för mycket än för lite information. Tänk också på att syftet med uppgifterna är att källorna ska vara lätta att hitta för den som läser din källförteckning.

Förteckningar över elektroniska källor börjar egentligen med samma uppgifter som för skriftliga källor, och avslutas sedan med information som är specifik för det aktuella elektroniska mediet. Särskilt viktigt är det att ange när informationen hämtats, eftersom dokument på i synnerhet internet ofta revideras, flyttas eller helt tas bort. För att säkerställa källans autenticitet kan det vara en god idé att göra en utskrift av det aktuella materialet. Då kan det i princip anses ha samma status som vanliga tryckta källor. Av praktiska skäl (om man t.ex. vill citera något) kan man också kopiera materialet och spara det på den egna hårddisken eller på diskett. Källuppgifterna bör, beroende på medium och precisionskrav, innehålla så mycket som möjligt av följande:

  • textens författare
  • utgivningsår
  • titel: titel på HTML-dokument, huvudrubrik i textfil, innehåll i fältet Subject: i e-brev och elektroniskt diskussionsinlägg eller liknande
  • utgivande organisation
  • typ av medium (cd-rom, diskett, www, e-post, diskussionsgrupp/BBS etc.)
  • adressuppgifter och liknande (identifiering av källan, t.ex. webbadress för resurs på internet, Message-ID:-fält för e-brev och elektroniska diskussionsinlägg, ISBN-nummer eller liknande för cd-rom); observera att adressen till källan ska skrivas på det sätt som anges i den aktuella läsaren med versaler/gemener.
  • tid för färdigställande eller senaste uppdatering av materialet
  • versionsnummer om senare version än första
  • datum och tid för när informationen hämtades
  • ev. uppgifter om tillgänglighet, krav på datorkapacitet etc.

Om man använt både tryckta och elektroniska källor kan man separera dem för att tydliggöra för läsaren vad som är vad. Det är dock inget krav. I vissa fall kan man också tänka sig att dela upp källor från olika elektroniska medier i egna grupper, men i regel är det inte aktuellt. Fokusera generellt på författare eller titel snarare än på mediet.

Om källan har två eller tre författare bör alla anges. Om författarna är fler än tre anges det första namnet följt av m.fl. (eller et al.). För författare som både har egna verk och sådana som tillkommit i samarbete med andra, ange först de egna verken och sedan de övriga, också de kronologiskt. När uppgift om författare eller redaktör saknas används källans titel, varvid källan placeras in alfabetiskt efter titelns första ord.

När man använder flera titlar av en författare ordnas titlarna i kronologisk ordning. Om en författare givit ut flera publikationer eller liknande under ett år och man vill referera till flera av dem, används ett ordningssystem med a, b, c etc. Förteckningen får då uppställningen

Nielsen, Jakob (1996 a). Top ten mistakes in web design – Jakob Nielsen’s alertbox for May 1996 [www]. Tillgängligt på <http://www.useit.com/alertbox/9605.html>. Hämtat 2 juni 1998.
Nielsen, Jakob (1996 b). Marginalia of web design – Jakob Nielsen’s alertbox for November 1996 [www]. Tillgängligt på <http://www.useit.com/alertbox/9611.html>. Hämtat 2 juni 1998.

Några exempel på hur källangivelser i en källförteckning kan se ut:

WORLD WIDE WEB
Weibel, Stuart (1995). Metadata: the foundations of resource description. D-Lib Magazine, juli 1995 [www]. Tillgängligt på <http://www.dlib.org/dlib/july95/07weibel.html>. Hämtat 9 oktober 1996.

”Hur ska man hantera å, ä och ö eller t.ex. é och ü i internetadresser?” [www]. Svenska datatermgruppen, 2 april 1998. Tillgängligt på <http://www.datatermgruppen.se/visning.html?obj=f1>. Hämtat 2 juni 1998.

CD-ROM
McConnell, W.H. Constitutional history. I: The Canadian Encyklopedia [cd-rom]. Toronto: McClelland & Stewart, 1993. ISBN 0-7710-1932-7. Macintoshversion 1.1.

Nationalencyklopedins ordbok [cd-rom]. Bokförlaget Bra böcker, Höganäs och Språkdata, Göteborg, 1997. Version 1. ISBN 91-7133-312-6.

E-POST
Karlsson, Ola < Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den >. ”Re: Hur skriver man källförteckningar till internetkällor?” [e-post]. Personligt e-brev till Nils Nilsson, 13 mars 1997. Hämtat 1 april 1997.

”Re: Kosovo eller Kosova?” [e-post]. Svenska språknämnden < Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den >. E-brev till Utrikesdepartementet, 2 april 1998. Hämtat 2 juni 1998.

SÄNDLISTA
Smith, Gregory < Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den >. ”Re: African Muslim Slaves in America”. I: H-AFRICA < Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den > [sändlista]. Hämtat 4 augusti 1995. Arkiv via <http://h-net.msu.edu/~africa/archives/august95>.

Karlsson, Ola < Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den >. ”E-post, mejl och mail” [sändlista]. E-brev till < Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den >. Hämtat 2 juni 1998.

Se nedanstående källor för fler exempel.

Mer information om källhänvisningar


Fråga 38: Kan man stryka bindestrecket i e-post och skriva epost?

Svar: Nej, behåll bindestrecket.

Kommentar:
Grundregeln för sammansättningar med en förkortning som inte kan uppfattas som ett vanligt ord är att sätta ut ett bindestreck: p-plats, t-bana, http-adress m.fl. Det finns några få undantag från det, främst kpist och ubåt, båda hämtade från militärspråk.

I sammansättningar med en förkortning som kan uppfattas och skrivs som ett vanligt ord kan bindestrecket slopas, t.ex. Stimpengar. Och naturligtvis sätts inte bindestreck ut om förkortningen övergått till att bli ett riktigt ord. Tidigare skrev man t.ex. el-mätare, medan man numer skriver elmätare.

Svenska datatermgruppen, Birgitta Lindgren


Fråga 39: Hur ska man översätta eng. mediate, t.ex. i computer mediated communication? Ska man använda mediera som man ibland kan se?

Svar: Det kan översättas med förmedla, alltså här datorförmedlad kommunikation, precis så som man i andra sammanhang brukar översätta eng. mediate.

Kommentar:
Ordet mediera finns belagt sedan tidigare i svenskan, men det är mycket ovanligt. Det förekommer precis som det eng. mediate i två betydelser: 1. medla, 2. förmedla. Det är svårt att se någon vinst med att i stället för dessa enkla ord använda mediera.

Svenska datatermgruppen, Birgitta Lindgren


Fråga 40: Jag skulle behöva en svensk samlingsbeteckning för ett antal begrepp inom virtuell verklighet: joystick, hjälm, handske, kroppsdräkt. Det enda jag kan komma på är styrdon.

Svar: Styrdon eller styrutrustning är nog de bästa samlingsbeteckningarna för detta.

Kommentar:
Manöverdon kan vi också tänka oss, men det har knappast något försteg framför ditt eget förslag. Det kan kanske förefalla långsökt att inordna hjälm och framför allt kroppsdräkt bland mer välbekanta styrdon som styrspakar, och därför kan styrutrustning ibland passa bättre.

Svenska datatermgruppen, Urban Hurtig


Fråga 41: Ni verkar tro att ftp och gopher tillhör webben och att alla URL:er är webbadresser, men det är väl fel?

Svar: Vi anser att ftp- och gopherresurser tillhör webben.

Kommentar:
Ibland påstås det att det endast är http-adresser och sidor som utformats med HTML-kodning som tillhör webben, men visionen med ”the world wide web” var just att knyta ihop de olika kommunikationssätt (protokoll) som då fanns på internet. Ftp och gopher var två sådana protokoll. Det faktum att ftp- och gopheradresser normalt fungerar lika bra som http-adresser i webbläsare talar också för att det inte finns anledning att särbehandla dem.


Fråga 42: Vad heter på svenska banner ads som ofta finns på webbsidor?

Svar: Vi rekommenderar webbannons för själva annonsen och annonsruta eller annonsutrymme för det utrymme där annonsen ska placeras. Om man ändå vill använda banner i svenskan, bör pluralformen vara antingen bannrar (i analogi med reporterreportrar, revolverrevolvrar etc.) eller banner, bannerna (i analogi med designer–flera designer).

Svenska datatermgruppen, Åsa Holmér


Fråga 43: [Borttagen fråga om override.]

Svar: Se ordlistartikeln om åsidosätta.


Fråga 44: Hur ska man översätta det engelska verbet align?

Svar: Översättningen måste bli beroende av sammanhanget. Grundbetydelsen är ensa, ställa in, bringa i överensstämmelse, justera (in), inrikta. För den vanlige datoranvändaren är det kanske vanligaste fallet att man vill justera in ett antal grafiska objekt (t.ex. rutor) så att de ligger i linje. Align översätts i ordbehandlingssammanhang med marginaljustera och betyder då göra rak höger- och vänstermarginal.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 45: Vad menas med nod inom datatekniken?

Svar: Inom datakommunikation är en nod en knutpunkt i ett datornät. För att en utrustning ska betraktas som en nod måste den ha ett visst mått av intelligens och självständighet,t.ex.

  • ha en egen adress
  • kunna ta emot och kvittera meddelanden (datablock)
  • i regel kunna lagra och vidarebefordra meddelanden.
En dator kan vara en nod, men en s.k. dum terminal är t.ex. ingen nod.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 46: Vad är det för skillnad på kommandofil, skript, manus och makro?

Svar: En kommandofil är en textfil (ASCII-fil) som innehåller kommandon till operativsystemet eller till ett program.

Kommentar:
Efter hand som tekniken utvecklats och man har övergått från textbaserade till grafiska användargränssnitt, har gränserna mellan dessa besläktade begrepp blivit otydligare.

Om man i ett textbaserat användargränssnitt återkommande behöver ge samma följd av kommandon, kan man i regel göra det bekvämare för sig genom att samla kommandona i en textfil och sedan låta operativsystemet (eller korrektare, dess kommandotolk) läsa kommandona från filen i stället för från tangentbordet. En sådan textfil med kommandon kallas på svenska kommandofil (eng. command file), men framför allt bland Unix-användare är benämningen skript (eng. script) vanlig. Även andra benämningar förekommer, t.ex. kommandoprocedur (eng. command procedure). (Se även skript.)

Begreppet makro (eng. macro) användes ursprungligen inom maskinnära programmering (assemblyprogrammering), där det ofta är praktiskt att samla ihop ett antal instruktioner och ge samlingen ett namn som kan användas som kortform för instruktionerna på flera ställen i programkoden. Vid kompileringen ersätter kompilatorn makronamnet med motsvarande programkod (makrot expanderas), som därefter översätts till maskinkod. (En makroinstruktion är alltså en ”stor instruktion”, därav namnet.)

Sedermera har makro kommit att användas även i andra sammanhang. I Word i Microsofts grafiska Windows-miljö används t.ex. makro om kommando- eller åtgärdssekvenser som användaren själv kan definiera och ge ett namn och ofta även knyta till en knapp, en tangent eller tangentkombination. När man använder makrot, knappen eller tangentkombinationen utförs kommandosekvensen. Ett makro som är knutet till en tangent kallas tangentbordsmakro (eng. keyboard macro).

Styrfil (eng. control file) är ett ord som används om kommandofiler som styr jobb som körs i batch (dvs. som behandlas som en enhet och inte kan påverkas av användaren under körningen).

Det finns även system som begreppsmässigt inte skiljer på batchkörning och körning av kommandofiler. Där kan begreppet batchfil (eng. batch file) förekomma i betydelsen kommandofil. Så är det t.ex. i PC-DOS.

Böjning av makro: ett makro, det makrot, flera makron, de där makrona.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 47: Vad innebär det att ett program är minnesresident?

Svar: Det betyder att det ligger i (primär)minnet hela tiden. Då kan man få igång det mycket snabbt. Minnesresidenta program kan vara helt passiva, arbeta mer eller mindre osynligt i bakgrunden eller sättas igång automatiskt i speciella situationer (t.ex. ett viruskontrollprogram).

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 48: Vad kan man kalla det ”gamla” sättet att hantera å, ä och ö på, dvs. då det i stället för dessa bokstäver blir klamrar, hakar och måsvingar?

Svar: Man kan säga ”sjubitstecken för svenska” eller ”svensk sjubitsteckenkod”.

Kommentar:
Bokstäver hanteras internt som numeriska tal vid lagring i och överföring mellan datorer. Tidigare användes bara sju bitar för varje bokstav (dvs. talvärden mellan 0 och 127) medan man i dag oftast använder åtta bitar (0-255). Då datorsystem som fortfarande använder sjubitssättet att lagra å, ä och ö överför text till modernare system (utan konvertering) kommer dessa bokstäver att visas som }, { respektive |, medan Å Ä Ö blir ], [ respektive \.

Om man behöver tala om detta äldre sätt att hantera å, ä och ö kan man säga ”sjubitstecken för svenska”, eller mer tekniskt ”svensk sjubitsteckenkod”.

Svenska datatermgruppen, Peter Svanberg


Fråga 49: [Borttagen fråga.]

Svar: Se ordlistartikeln om internet.


Fråga 50: Vad ska man på svenska säga för outsourcing och vilket verb ska man använda på svenska?

Svar: Outsourcing är ett modeuttryck i svenskan i dag. En mer allmängiltig översättning är utläggning (på entreprenad).

Kommentar:
Outsourcing står ungefär för ’utläggning av en verksamhet på entreprenad’. Först, dvs. i början av 90-talet då ordet började förekomma i svenskan, användes det snävt för datordriftsutläggning, varvid driftsentreprenad som ersättning för outsourcing föreslogs. I dag är begreppet vidare. Därför bör man klargöra vad som ”läggs ut”, och många gånger kan man skriva om det på svenska, t.ex. ”Vi har lagt ut/lejt ut/lejt bort tillverkningen av x (på entreprenad).”

Svenska datatermgruppen, Åsa Holmér


Fråga 51: Hur kan man översätta device som används mycket i datorsammanhang till svenska?

Svar: En vanlig översättning av device använt i generell betydelse i datorsammanhang är utrustning, station. Som efterled i sammansättningar förekommer både device och drive i engelskan. Här fungerar översättningen -enhet bättre, t.ex. bandenhet, diskettenhet. Enhet definieras som enklast självständigt fungerande delen i en helhet.

Den programkod som krävs för att styra en enhet kallas drivrutin (eng. driver; device driver).

Svenska datatermgruppen, Åsa Holmér


Fråga 52: Vad innebär parallellbearbetning?

Svar: Parallellbearbetning innebär att flera program körs samtidigt eller åtminstone skenbart samtidigt i samma dator. Genom parallellbearbetning kan flera användare betjänas av samma dator samtidigt och (skenbart) kontinuerligt. Se även ordlistartikeln om multikörning.

Kommentar:
I datorer som har en enda processor (CPU), förverkligar man parallellbearbetningen genom att man låter flera program ligga körbara i arbetsminnet (primärminnet) samtidigt. Operativsystemet ser till att ett i taget av programmen körs en kort stund (några millisekunder), varefter det avbryts, och ett annat program körs, osv. Detta kallas pseudoparallell exekvering och har länge varit det vanligaste sättet att förverkliga parallellbearbetning.

Ett känt exempel på en datortyp med en annan form av parallellbearbetning är vektormaskiner: Samma CPU bearbetar flera uppsättningar data samtidigt. Maskininstruktionerna arbetar med flera parallella operanduppsättningar, dvs man adderar (etc.) hela vektorer, inte bara tal.

Det finns många tekniska varianter av parallellbearbetning, och i sammanhanget förekommer olika datorkonstruktioner, ofta avancerade, t.ex.

  • skilda processorer som kör program och bearbetar data i samma minne
  • processorer med separata arbetsminnen och med inbördes datakommunikation.

Det kan påpekas att de avancerade lösningarna för parallellbearbetning ställer krav på speciella programmeringsmetoder och att de olika konstruktionerna är lämpade för olika typer av problem.

Den intresserade hänvisas till speciallitteratur i ämnet.

De flesta datorer är konstruerade så att så mycket som möjligt utförs parallellt redan på hårdvarunivån. Som exempel kan nämnas att det är vanligt att nästa maskininstruktion hämtas och påbörjas innan den pågående är avslutad.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 53: Vad säger Svenska datatermgruppen om uttrycket Y2K (Y2k, y2k)?

Svar: Y2K är en amerikansk teknikerförkortning för ”year 2 kilo” som bör undvikas. Den används ofta i sammansättningar, och vi avråder från Y2K-säker, Y2K-klar etc. Skriv i stället 2000-anpassad, 2000-klar, 2000-säker eller om utrymmet tillåter t.ex. säkrad inför millennieskiftet, anpassad för tusenårsskiftet.

Svenska datatermgruppen, Gunnel Johansson


Fråga 54: Kan man skriva access på svenska?

Svar: Det engelska ordet access används dels som substantiv, dels som verb, och det förekommer i många ordkombinationer. Någon enhetlig svensk översättning är svår att hitta, så man måste från fall till fall välja lämplig svensk motsvarighet.

Kommentar:
Grundbetydelsen hos substantivet access är tillgång, tillträde, åtkomst etc. t.ex. system, filer eller uppgifter. Informationen kan vara fritt tillgänglig eller begränsad. Det engelska verbet access betyder på motsvarande sätt få tillgång till, komma åt.

Det är vanligt att access och accessa används även på svenska, men med lite ansträngning kan man hitta svenska ord som fungerar bra.

Ordet access hör hemma i det begreppskomplex som har med åtkomstskydd och behörighet att göra. Där är det engelska språkbruket inte entydigt och ibland t.o.m. missvisande.

De engelska orden permission, privilege och authority används ofta synonymt. Motsvarande svenska synonymer är rätt[ighet], privilegium och behörighet.

Engelska protection motsvaras av svenska skydd: file protection = filskydd, write protection = skrivskydd.

Vad det handlar om är att någon resurs, t.ex. en fil, har skydd som begränsar möjligheterna att använda den. Användaren kan behöva ha en speciell behörighet för att komma åt resursen. När det gäller filer kan det bl.a. finnas restriktioner för

  • vilka som får läsa filen
  • vilka som får skriva i filen
  • vilka som får köra filen om den är ett program eller en kommandofil
  • vilka som får ta bort filen.
Beroende på vilket system det rör sig om kan skyddet vara obefintligt eller vara definierat på grupp- eller individbasis. Behörighetssystem kan vara mycket avancerade och omfatta mycket mer än bara dataåtkomst.

En handfast bild är att betrakta skyddet som ett lås och behörigheten som en nyckel till låset. Det är resursen som har låset och användaren som har nyckeln.

Det är inte alltid fokus hos access ligger på åtkomstskyddet. Ibland vill man veta om en fil använts på länge, dvs. om någon läst, skrivit eller kört den, dvs. över huvud taget gjort något med filen.

Access är ett ord som ofta förekommer i olika uttryck. Man ska inte vara rädd för att bilda nya kombinationer på svenska, t.ex. (som substantiv) skrivrätt, åtkomstskydd, läsbehörighet; (som verb) komma åt, få tillgång till, kunna skriva, använda.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 55: Finns det någon bra svensk term för flame?

Svar: Vi föreslår skällbrev eller åthutning; vilket som passar bäst får sammanhanget avgöra.

Kommentar:
Med flame menas ett aggressivt eller nedlåtande hållet brev, med avsikt att mer eller mindre bryskt tillrättavisa eller förolämpa mottagaren. Det skrivs i allmänhet men inte alltid som respons på något mottagaren har skrivit. Vi skulle vilja föreslå skällbrev eller åthutning, vilka har fördelen att vara självförklarande. I vissa sammanhang kan kanske något av uttrycken tillsägelse, utbrott, utskällning eller örfil passa bättre. Som verbform föreslår vi skälla ut, skälla.

Typiskt är att en nybörjare inom en diskussionsgrupp eller på en sändlista råkar ut för skällbrev om han eller hon ställer (onödiga) frågor om sådant som redan är besvarat i frågesvarsdokumentet. Det händer ibland att enstaka skällbrev utlöser s.k. flamewars, massiva korsvisa utskällningar, som skulle kunna kallas e-gräl. Enstaka skällbrev ses av många som ett nödvändigt sätt att få deltagare som bryter mot gott nätvett att rätta sig efter de oskrivna regler som gäller. Ett näraliggande fenomen är trolling, att skriva provokativa brandfacklor endast i syfte att skapa bråk och dispyter. Vi föreslår att de som ägnar sig åt detta helt enkelt kallas provokatörer.

Svenska datatermgruppen, Johan Anglemark och Urban Hurtig


Fråga 56: Spam säger man ju om de oönskade meddelanden, främst i form av reklam, som skickas till många mottagare via sändlistor, diskussions- eller chattgrupper på internet. Vad ska vi säga på svenska?

Svar: Vi förordar skräppost men accepterar även spam som lånord. I svenskan bör spam anpassas till uttal (/spamm/), stavning och böjning.

Hur det ska böjas beror på betydelsen. Spam i betydelsen post räknas som mängdord och är då icke-räknebart: ”Jag får jättemycket spam (= skräppost).” ”Spammen (= skräpposten) ökar.”

Men spam i betydelsen skräpbrev är räknebart: ”Det där spammet verkar konstigt.” ”De senaste fyra spammen kom från Sverige.” Jämför det räknebara spik (en spik, flera spikar) med mängdordet spik (spik, spiken).

Kommentar:
Både termen skräppost och termen spam får sägas vara väl etablerade i svenskan. Spam är visserligen inte så associationsrikt för oss svenskar men har vunnit insteg som en kort och slagkraftig term, inte minst i konstruktioner som ”spammare”, ”att spamma”.

Som verbform går det bra med skicka skräppost, spamma. För eng. spamming förordar vi på samma sätt skräppostutskick, skräppostande (ägna sig åt skräppostande), spamning. För den som sänder skräppost förordar vi skräppostare, spammare. För eng. (anti) spam filter förordar vi skräppostfilter, spamfilter.

I den anglosaxiska världen är Spam ett känt varumärke för en mycket prosaisk burkskinka. Att spam i e-postvärlden står för skräppost lär ha sin upprinnelse i en Monty Python-sketch där man drev med denna burkskinka. Sketchen handlade om herr och fru Bun som på en matservering fick beskedet att spam ingick i alla rätter på menyn och alltså inte gick att slippa ifrån. Till råga på allt skanderade då och då ett gäng vikingar vid ett annat bord ”spam, spam, spam, spam, lovely spam, lovely spam” och omintetgjorde all vettig konversation på stället. Det väsentliga dränktes alltså i något mycket trist! Se vidare www.ironworks.com/comedy/python/spam.htm (2003-11-04).

Spam har funnits som varumärke sedan 1937 och var av tillverkaren avsett som ett kort och lättuttalat namn på produkten ”spiced ham”. Se vidare www.spam.com/ci/ci_in.htm, http://media.hormel.com/anm/templates/spam_museum.asp?articleid=147&zoneid=24 och www.cusd.claremont.edu/~mrosenbl/spamfaq.html (2003-11-04).

Svenska datatermgruppen, Johan Anglemark och Urban Hurtig


Fråga 57: ”Så kallad set-top box” är en fras som hörts i flera år nu. Är det inte dags att komma fram till en hygglig svensk benämning, så att man äntligen kan slippa säga så kallad tillsammans med en ovanligt obekväm engelsk term?

Svar: Vi föreslår tillsatslåda eller digitalbox. Den fristående tillsats som uppdaterar en analog tv-mottagare kan mer precist benämnas digital-tv-box eller digital-tv-tillsats.

Kommentar:
Man måste vara medveten om att set-top box i engelskan är en mycket allmän benämning och att det är flera fenomen som haft denna etikett under senare tid. Ursprungligen åsyftades de anpassningsenheter, ”lådor”, som sätts mellan en multimedieterminal (pc, tv, stereo m.m.) och en publik anslutningspunkt (telenät eller kabel-tv-nät). Numera avser termen närmast de tillsatser som möjliggör mottagning av digital-tv-sändningar på en analog tv.

Svenska datatermgruppen, Urban Hurtig


Fråga 58: Hur böjs modem?

Svar: Modem böjs ett modem, modemet, flera modem, de där modemen.

Svenska datatermgruppen, Ola Karlsson


Fråga 59: Kan man använda bugg på svenska för engelskans bug i betydelsen ’programfel’? Går i så fall buggfix också bra?

Svar: Ja, både bugg och buggfix (se ordlistartikeln om programfix) går utmärkt att använda på svenska. I mer formella sammanhang kan programfel respektive programkorrigering passa bättre.

För det engelska verbet debug, ’söka och rätta fel i program’ är avlusa etablerat som svensk motsvarighet, och utförandet – som kan ske mer eller mindre automatiskt – kallas avlusning (eng. debugging).

Engelskans bug kan även (mer sällan) syfta på fel i hårdvara och översätts då med hårdvarufel.

Svenska datatermgruppen, Urban Hurtig


Fråga 60: Finns det en svensk term för trackball?

Svar: Det kan översättas med styrkula, i synnerhet om kulan är ganska liten. Om den är större kan man använda rullboll, en term som använts i flera decennier inom radartekniken, där man t.ex. kan positionera en symbol på radarskärmen med hjälp av en rullboll.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 61: [Borttagen fråga.]

Svar: Se uppdatering/uppgradering av program.


Fråga 62: Vad står den engelska förkortningen n/a för, och hur skriver man på svenska?

Svar: Förkortningen n/a kan utläsas antingen som ”not applicable” eller som ”not available”. Det kan översättas med ej tillämpligt, men det är oftast bättre att i stället skriva fungerar inte med, gäller inte eller liknande. I tabeller skriver man ofta ett streck (tankstreck) i stället.

Svenska datatermgruppen, Johan Anglemark


Fråga 63: Vad heter packet switching på svenska?

Svar: Man brukar säga paketförmedling.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 64: Vad kallas en projektor som man kopplar till en dator? Ofta hörs benämningar som OH-kanon, PC-kanon etc.

Svar: Dataprojektor är den vedertagna termen i branschen för dessa flyttbara projektorer. Ibland kallas de data- och videoprojektor eftersom de även brukar kunna projicera storbild från video. Uttrycket kanon, som oftast syftar på takmonterade projektorer som projicerar data i stora samlingssalar, är i dag mindre vanligt. Dataprojektor rekommenderas även för sådana apparater.

För den platta man lägger på en stordiaprojektor, eng. overhead projection panel, rekommenderar vi termen projektorplatta (till nöds kan OH-platta accepteras).

Svenska datatermgruppen, Urban Hurtig


Fråga 65: Vad betyder ordet implementera, som förekommer rätt ofta – både inom datorvärlden och i samhällsdebatten?

Svar: Ordet implementera betyder i allmänspråket förverkliga, genomföra, införa. I samband med datorer har det betydelsen göra körbart, och syftar på processen då en programbeskrivning (eller på lägre nivå, algoritm) genom programmering förverkligas i form av ett program. Ofta avses att programmet skrivs för en viss datortyp.

Svenska datatermgruppen, Peter Svanberg


Fråga 66: Hur översätter man acknowledge och acknowledgement?

Svar: De svenska termerna är kvittera och kvittering. En vanlig typ av kvittering består i att en apparat eller ett program som har tagit emot t.ex. ett datablock skickar en bekräftelse i form av en signal eller ett meddelande till avsändaren när datablocket kommit fram oskadat.

Kommentar:
Även uttrycken negativ kvittering (eng. negative acknowledgement) förekommer när man vill meddela att en överföring uteblivit eller misslyckats. I okomplicerade sammanhang används ofta särskilda styrtecken (ASCII-tecknen acknowledge, ACK och negative acknowledge, NAK) för kvittering respektive negativ kvittering.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 67: Är det rätt att skriva bps på svenska?

Svar: Bättre är att skriva bit/s. Det är tydligare och stämmer överens med det normala sättet att ange hastigheter i SI-systemet.

Kommentar:
På samma sätt skriver man:

engelska svenska
cps tecken/s
Mbps Mbit/s
cpi tecken/tum
dpi punkter/tum
lpi rader/tum

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 68: Vad betyder Boolean, och vad heter det på svenska?

Svar: På svenska heter det boolesk och uttalas /bo:lsk/.

Kommentar:
Booleska variabler är variabler som bara kan anta värdena ”sant” eller ”falskt”. (Sådana variabler kan enkelt representeras i en dator av de numeriska värdena 1 och 0, eller av hög och låg spänning.) De används bl.a. inom programmering. Det förekommer även att booleska variabler kallas logiska variabler, eng. logical variables.

Ytterst går benämningen tillbaka på den brittiske matematikern George Boole, som vid mitten av 1800-talet införde matematiska metoder vid studiet av logik. Grundoperatorerna i boolesk algebra är:

  • icke (NOT)
  • och (AND)
  • eller (OR)
Dessa operatorer kan även användas i söktjänster, t.ex. på webben.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 69: Att skriva ”när det görs skillnad på gemena och versala bokstäver” känns lite långt... finns det någon bättre översättning av uttrycket case sensitive?

Svar: Skiftlägeskänslig eller det lite kortare versalkänslig går bra att använda på svenska.

Kommentar:
Ibland spelar det roll om man matar in en textsträng med små eller stora bokstäver, dvs. det mottagande datasystemet är skiftlägeskänsligt (case sensitive). Spelar det inte någon roll, ja då är systemet skiftlägesokänsligt (case insensitive). Översättningen skiftläges(o)känslig är etablerad i Windowsmiljön. Ett kortare, också acceptabelt alternativ som vunnit viss spridning är versalkänslig.

Svenska datatermgruppen, Urban Hurtig


Fråga 70: Hur kan cluster översättas till svenska?

Svar: Det engelska ordet cluster kan på svenska översättas mer allmänt med klunga, klase, knippa, skock, hop, anhopning, samling, grupp, svärm. I olika fackspråkliga sammanhang förekommer dock även kluster som svensk term, bland annat i uttryck som konsonantkluster, t.ex. konsonantklustret ”skr” i skriva. I datasammanhang används kluster t.ex. i betydelsen grupp av nära samverkande datorer.

Svenska datatermgruppen, Åsa Holmér


Fråga 71: Vad är en databuss?

Svar: Det är en kommunikationsväg, t.ex. i en dator.

Kommentar:
Principen är att databussen passerar flera hårdvaruenheter och att samtliga kommunicerar via bussen. Tekniskt är bussen oftast ett antal parallella ledningar mellan kortkontakter på ett moderkort. De olika anslutna enheterna skickar data till varandra via bussen genom att ange mottagarens adress tillsammans med värdet som ska överföras. Alla enheter har nämligen en egen adress. Bara den enhet som känner igen sin adress på bussen tar emot datavärdet. En särskild styrenhet (eng. bus controller, bus arbiter) ser till att endast en enhet i taget kan sända information på bussen.

Ytterst går benämningen buss tillbaka på latinets omnibus som är dativ pluralis av omnis och betyder för alla. Det gäller både databussar och bussar i trafiken: en buss är en kommunikationsmöjlighet som det är meningen att alla ska kunna använda.

Ibland kallas även en parallelldataväg som bara går mellan en sändande och en mottagande enhet buss. Detta är dock olämpligt, eftersom det inte handlar om en gemensam väg för många enheter.

I vissa datorer kan det finnas flera bussar. Det finns även s.k. seriebussar, som har få ledningar och där datavärdena (bitarna) överförs i serieform.

En enhet som kan ta initiativ till en överföring på bussen kallas på engelska master. En enhet som inte kan ta initiativ till en överföring på bussen kallas på engelska slave. I tekniska sammanhang brukar de engelska termerna användas även på svenska, även om herre och slav är fullt tänkbara svenska alternativ.

Se även den separata tekniska artikeln om moderkort.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 72: Universitetet planerar kurser i den typ av ”gruvbrytning” som på engelska kallas data mining. Har ni kommit på någon översättning?

Svar: Datautvinning borde passa bra.

Kommentar:
Termen datautvinning är bra eftersom den ger associationer till förädling. Datautvinning står nämligen för en samling metoder för att automatisera sökandet efter komplexa samband i stora datamängder och förädla slutresultatet till en graf, tabell eller liknande.

Datautvinning är därför en bättre term än t.ex. databrytning (förädlingsaspekten saknas) eller dataanalys (för diffust). Datautvinning har ett naturligt samband med datalager som är databassystem uppbyggda för att underlätta just datautvinning.

Svenska datatermgruppen, Urban Hurtig


Fråga 73: I svenskan använder vi ju komma som decimaltecken. Borde då inte t.ex. Firefox 14.0.0 (fourteen point zero point one) skrivas Firefox 14,0,0 (fyra komma fem) i svensk text, och också uttalas så?

Svar: Versionsbeteckningarna bör ses som ordningstal snarare än som decimaltal från 0 till 9. Skrivning med punkt är därför helt acceptabelt.

Kommentar:
Punkt och komma används i engelska och svenska sifferuttryck ofta på motsatt sätt: i svenskan är komma decimaltecken medan punkt kan användas för att gruppera stora tal (i tresiffriga grupper från slutet räknat), i engelskan är i regel punkt decimaltecken medan komma används för att gruppera stora tal. Det är förstås viktigt att hålla på svenskt bruk av komma som decimaltecken. Skriv t.ex. FM 106,4, inte 106.4; pH 5,5, inte pH 5.5; 7,7 %, inte 7.7 %. Detta gäller dock inte nödvändigtvis beteckningar för programversioner:

  • Man bör i första hand inte se dessa versionsnummer som decimaltal utan i stället bör t.ex. 1 i ”4.1” och 11 i ”4.11” ses som delversionerna 1 respektive 11 till 4, på samma sätt som man ofta gör vid kapitelindelning med sifferbeteckningar 4.1, 4.2, 4.2.1 etc.
  • När de engelskspråkiga programversionerna kommer ut på marknaden betraktas versionsnumret som en del av namnet på programmet, och det gör att skrivningen och utläsningen 7.0 etc. blir naturlig att använda också på den svenska marknaden.

Svenska datatermgruppen, Ola Karlsson


Fråga 74: Jag stöter allt oftare på uttrycken deploy, t.ex. av nya versioner av program eller programkomponenter, och på deployment license. Har ni några tankar kring vad detta ska heta på svenska?

Svar: Vi föreslår distribuera, sätta i drift eller sprida, beroende på sammanhanget. Licensen kan på motsvarande sätt kallas distributions-, idriftsättnings- eller spridningslicens.

Kommentar:
Grundbetydelsen hos det allmänspråkliga ordet deploy är sprida. Mer komplicerat än så behöver det inte heller vara i många engelska texter, i sammanhang som ”IPsec is expected to be deployed widely” är det uppenbart att ordet används allmänspråkligt. Men ibland används termen också i en mer specifik betydelse, att uppdaterade programkomponenter, ofta i klient-serversystem, ska fördelas bland användarna. I sammanhanget kan det fordras ”deployment licenses”. Här förordar vi distribuera eller sätta i drift, alltefter den specifika situationen. Detsamma gäller licensernas benämning.

Svenska datatermgruppen, Urban Hurtig


Fråga 75: Vad innebär eng. dimmed?

Svar: I grafiska användargränssnitt förekommer det att knappar eller alternativ i vissa lägen inte är tilllämpliga. Då visas de ofta skuggade eller nedtonade.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 76: Hur översätter man display till svenska?

Svar: Det engelska ordet display motsvarar på svenska t.ex. skärm, teckenruta, sifferruta, teckenfönster beroende på sammanhang. Om display avser en bildskärm på en dator ska givetvis den svenska termen bildskärm användas. Om man vill ha en översättning av verbet display kan man pröva med de svenska verben visa(s), presentera(s).

Svenska datatermgruppen, Åsa Holmér


Fråga 77: Hur översätts domain name server query (DNS query)?

Svar: Anrop (förfrågan) till domännamnsserver eller kortare DNS-anrop. Om man vill ange vilken typ av anrop det gäller (och sammanhanget är klart) kan man använda namnuppslagning respektive baklänges(namn)uppslagning.

Svenska datatermgruppen, Peter Svanberg


Fråga 78: Vad heter downtime och uptime på svenska?

Svar: Man måste välja ord efter sammanhanget. Här är några förslag:
downtime: stilleståndstid, tid ur funktion, tid ur drift
uptime: drifttid, tid sedan start, tid i (oavbruten) drift.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 79: Vad innebär drag-and-drop och vad heter det på svenska?

Svar: På svenska säger man dra-och-släpp. Dra-och-släpp-teknik används i grafiska användargränssnitt och innebär att man placerar muspekaren på en symbol på skärmen och med musknappen nedtryckt drar symbolen till en annan plats på skärmen och där släpper musknappen. På så vis kan man t.ex. flytta filer mellan kataloger.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 80: Vad betyder det engelska ordet entity, och kan man säga entitet på svenska?

Svar: Det engelska ordet entity har en mycket vid betydelse. Det betyder ungefär någonting som är avgränsat och har en egen identitet och kan översättas med vaga svenska ord som objekt, enhet, företeelse o.d.

Kommentar:
Det svenska ordet entitet. förekommer bl.a. i databassammanhang; även där i samma vida betydelse som i engelskan. I Nationalencyklopedin står det om entitet att det är en term använd inom filosofin ”för någonting över huvud taget”.

Ofta skapar ordet entitet mer förvirring än klarhet och bör därför användas med stor återhållsamhet. Det är bättre att sätta sig in i vad texten handlar om, vaska fram budskapet och skriva om med egna ord.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 81: Vad kallas header, subject, message body, cc, bcc, attachments och andra e-posttermer på svenska?

Svar: Observera att terminologi och utformning skiljer sig mycket åt mellan olika e-postprogram. De svenska termerna nedan ska därför betraktas som förslag till översättningar för några av de vanligaste engelska termerna i e-postprogram.

engelska precisering svenska
address book   adressbok
attachment   bilaga, bifogad fil, bifogat dokument
cc (carbon copy)   kopia, kopiemottagare
bcc (blind carbon copy)   dold kopia, dold mottagare
forward för kommando som bakar in ett inkommet brev i ett nytt brev, med möjlighet att kommentera vidarebefordra
from   från, avsändare
header dvs. alla uppgifter ovanför brevrutan huvud
inbox   inkorg, inlåda
mailbox, mailbox folder   brevlåda
message body   meddelandetext, brevtext eller bara text (utrymmet där texten skrivs kan kallas brevruta)
outbox   utkorg, utlåda
priority   prioritet
quote the original message   citera, infoga, kopiera in ursprungsmeddelande
re ablativ av lat. res, ’sak, ärende’ angående, svar
recipient   mottagare
redirect, bounce, forward för kommando som direkt skickar vidare ett brev till en ny adress, utan att skapa ett nytt brev och utan möjlighet att kommentera eftersända, omdirigera
reply (to)   svara, svarsmottagare
send   skicka
sender   avsändare
settings   inställningar
signature   brevfot (eller adressuppgifter, namnuppgifter e.d. beroende på innehållet)
subject   ärende, rubrik
to   till, mottagare
trash   papperskorg

Svenska datatermgruppen, Ola Karlsson


Fråga 82: Bör man skriva animering eller animation?

Svar: Animering syftar på görandet: ”Vi sysslar med animering” (vi animerar) medan animation syftar på resultatet: ”Filmen är en animation.”

Kommentar:
Ordpar som slutar på -tion (-sion) och -ering är svåra att generalisera om. I regel finns en betydelseskillnad (motivering – motivation) och ofta – som i det aktuella fallet – fokuserar -ering på aktiviteten eller verksamheten, medan -tion refererar till resultatet eller till ett konkret ting (publicering – publikation). Animering och animation används många gånger synonymt, t.ex. i prepositionsfraser som ”animering/animation av något”, men om man ska göra någon åtskillnad så består den just i fokuseringen på görande eller resultat: ”Vi sysslar med animering (= vi animerar).” ”Filmen är en animation.”

Att -tion-former är så vanliga i datarelaterade ord som animation och konfiguration (kontra konfigurering) har sin förklaring i påverkan från engelskan, som för dessa ord bara har -tion-former.

Svenska datatermgruppen, Ola Karlsson


Fråga 83: Vad betyder FAQ och Q&A och vad säger man på svenska?

Svar: FAQ (frequently asked questions) kan översättas med vanliga frågor och Q&A (questions and answers) med frågor och svar (FoS).

Kommentar:
Skillnaden mellan de båda begreppen är väldigt liten. FAQ har sitt ursprung i nätnyttsgruppers samlingar av ställda frågor och givna svar, medan Q&A mer syftar på i pedagogiskt syfte konstruerade frågor (och svar), som används i informations- och marknadsföringssammanhang. Dessa nyansskillnader i ursprunget upprätthålls långtifrån alltid.

Svenska datatermgruppen, Peter Svanberg


Fråga 84: Jag sitter med en text om datakommunikation i nät och har stött på termen frames. Kan man översätta med ”paket” eller ”framepaket”?

Svar: Nej, vi rekommenderar att man skriver ramar. Tekniken frame relay benämns på svenska ramöverföring eller ramförmedling.

Kommentar:
I praktiken används ofta den engelska termen även bland svenska datatekniker ”frame relay-teknik”, ”frame relay-paket” etc. Därför kan det vara tydligast att åtminstone första gången i texten nämna frame relay i en parentes efter den svenska termen, ungefär så här: ”Ramöverföring (frame relay) är en standard för datakommunikation som bygger på datapaketförmedling och det s.k. X.25-protokollet”.

Svenska datatermgruppen, Urban Hurtig


Fråga 85: Hur ska man översätta gateway och bridge i datornätssammanhang?

Svar: Man kan använda förmedlingsnod eller (nät)sluss för eng. gateway och brygga för eng. bridge.

Kommentar:
De termer som figurerar i datornätssammanhang har ursprung i begrepp som i näthanteringens barndom var entydigt definierade. Idag blandas ofta flera funktioner i samma utrustning. Den engelska termen gateway betecknar något som förbinder olika nät- eller datormiljöer, så att dessa kan kommunicera med varandra, trots att de kommunicerar efter olika regler (s.k. protokoll). Detta görs med specialiserad utrustning, med program eller med kombinationer av dessa. Exempel:

  • en förbindelse mellan ett Novell- och ett TCP/IP-nät;
  • en förbindelse mellan två e-postsystem av olika typ.
Tänkbara svenska termer är förmedlingsnod och (nät)sluss.

En brygga (eng. bridge) sätter man mellan två nät av samma typ. Den förmedlar vanligen all trafik. Exempel: En förbindelse mellan ett Ethernet-nät där en partvinnad kabel används som överföringsmedium och ett Ethernet-nät där koaxialkabel används.

Svenska datatermgruppen, Peter Svanberg & Roger Hansson


Fråga 86: Vad innebär det att ett program eller en webbplats är interaktiv?

Svar: Att ett program är interaktivt innebär att man har möjlighet att ”föra en dialog” med programmet och på så sätt påverka vad programmet gör. Även en webbplats kan vara interaktiv, vilket innebär att besökaren kan påverka vilken information som lagras och visas där.

Kommentar:
Numera är de flesta program interaktiva. Motsatsen till interaktiv databehandling är satsvis bearbetning eller batch, där programmet behandlar förpreparerade data och körs från början till slut utan att någon människa ingriper under tiden.

Det finns ytterligare en form av databehandling, nämligen sådan som görs i s.k. realtidsbearbetning, där det som utförs av programmet styrs av händelser i omgivningen men där inte nödvändigtvis någon människa ingriper. Sådana system används i olika former av processreglering, där tekniska händelser eller tillstånd avkänns av givare som ger signaler till datorn.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 87: Vad innebär inkrementell, t.ex. i inkrementell backup?

Svar: Att något görs inkrementellt innebär att det görs i steg, s.k. inkrement. De engelska termerna är incremental och increment.

Kommentar:
Inkrementell programutveckling innebär att man efter hand framställer nya versioner av programmet med fler eller förbättrade funktioner.

Inkrementell säkerhetskopiering (eng. incremental backup) innebär säkerhetskopiering, vanligen varje arbetsdag, av endast de filer som ändrats eller tillkommit sedan den senaste säkerhetskopieringen (fullständiga eller inkrementella). Då nollställs arkivflaggan/filattributet A.

Den inkrementella säkerhetskopieringen är ett komplement till fullständig säkerhetskopiering (eng. full backup). Fullständig säkerhetskopia på samtliga filer tas vanligen en gång i veckan. Även här nollställs arkivflaggan/filattributet A.

Ett alternativ till inkrementell säkerhetskopiering är daglig differentiell säkerhetskopiering (eng. differential backup). Den avser de filer som ändrats eller tillkommit sedan den senaste fullständiga säkerhetskopieringen. Arkivflaggan/filattributet A lämnas här oförändrad. Mängden data att kopiera växer därför för varje dag. Fördelen är att man spar tid vid återläsningen efter ett diskhaveri; endast den senaste differentiella kopian behöver läsas in (utöver den fullständiga kopian).

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 88: Är det någon skillnad på internminne, arbetsminne och primärminne?

Svar: Nej, det är normalt samma sak som avses, nämligen det minne i datorn där program och data ligger medan bearbetning pågår.

Kommentar:
Internminnet kallas så i motsats till externminnet, som numera oftast är en hårddisk. I moderna persondatorer är hårddisken vanligen inbyggd i datorlådan. Internminnet kan som regel inte behålla informationen när datorn är avstängd, men det är snabbt och därför lämpligt att använda under bearbetningen. På externminnet finns informationen kvar även när datorn är avstängd. Som användare behöver man sällan fundera över internminnet. Normalt innebär datoranvändningen att man gör förändringar i filer på hårddisken. Se vidare artikeln om datorminnen.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 89: Vad är Java?

Svar: Java är ett programmeringsspråk som är utvecklat av Sun, en kalifornisk datortillverkare.

Kommentar:
Java är speciellt väl ägnat att fungera i nättillämpningar och tillhör familjen objektorienterade språk tillsammans med flera andra: Simula, Smalltalk, och C++, till exempel. Java är inte besläktat med programmeringsspråket Javascript.

Svenska datatermgruppen, Jussi Karlgren


Fråga 90: Man ser allt oftare ordet legacy i uttryck som legacy systems, legacy applications m.fl. Vad är lämplig svensk motsvarighet?

Svar: Ordagrant blir det närmast ärvda system, men eftersom den engelska termen är tämligen jargongartad vill vi förorda ett friare uttryckssätt på svenska – skriv helt enkelt äldre eller befintliga system, tillämpningar, program etc.

Kommentar:
Att legacy blivit så populärt i engelskan beror på att det handlar om en arvsproblematik som på senare år blivit alltmer aktuell, inte minst pga. tusenårsskiftet: äldre system, oftast stor- eller minidatorbaserade, ska 1) efterträdas av helt nya system eller 2) finnas kvar men integreras med nyare lösningar. Äldre anser vi passar i båda fallen medan t.ex. gammalt system möjligen låter mer definitivt och vore i så fall enbart tillämpligt i fall 1. Legacy i andra, ännu mer jargongartade kombinationer som legacy compatibility, legacy devices och liknande åtgärdas lämpligen med omskrivningar: kompatibilitet med befintliga program, bakåtkompatibilitet, äldre maskinvaruenheter (t.ex. ISA-kortplatser).

Svenska datatermgruppen, Urban Hurtig


Fråga 91: Vad betyder ML i HTML, SGML och XML och vad blir det på svenska?

Svar: ML i förkortningarna ovan står för Markup Language. Som svensk motsvarighet föreslår vi märkspråk, alternativt taggspråk.

Kommentar:
De ingår i en familj av standarder för att notera i texter och dokument vilka logiska kategorier olika textavsnitt tillhör, t.ex. rubrik, ingress, hypertextlänk. Märkningen i dokumenten sker med hjälp av speciella märkord eller taggar (eng. tags) och det är därför vi föreslår termerna märkspråk eller taggspråk. Trots ”Language” är SGML och XML inga egentliga språk – noga räknat är de standarder för hur man skapar märkspråk. Koda kan man bara göra i tillämpningar av SGML/XML. Ett sådant specialfall av det generella SGML är HTML, som i likhet med XML är speciellt anpassat för att fungera i webbmiljö.

Svenska datatermgruppen, Jussi Karlgren


Fråga 92: Vad betyder peer-to-peer i datasammanhang och vad heter det på svenska?

Svar: Peer-to-peer är ett begrepp inom datakommunikationstekniken som anger hur ett nät är organiserat. Termen peer-to-peer har hittills ofta använts även på svenska, men vi skulle vilja föreslå icke-hierarkiskt (nät).

Kommentar:
I icke-hierarkiska nät är de kommunicerande enheterna (noderna, datorerna) jämbördiga i umgänget med varandra. I ett sådant nät måste alla datorerna veta hur nätet ser ut, åtminstone i den närmaste omgivningen, och tåla förändringar i nätet. Det finns ingen centralt bestämd konfiguration. Ett känt icke-hierarkiskt nät är internet. Hos motsatsen, de hierarkiska näten, styrs kommunikationen av en central nod.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 93: Vad är plug-and-play?

Svar: Plug-and-play är en standard för konstruktion av datorkomponenter. I korthet innebär det att man ska kunna installera nya enheter (t.ex. kort) i datorn men slippa besvärligt konfigureringsarbete. Datorn ska själv kunna känna av vad det är för en enhet som tillkommit och göra de ändringar i systemet som behövs.

Kommentar:
Plug-and-play skrivs även PnP, Plug&Play eller P&P. Man använder den engelska termen även på svenska.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 94: Sparar man i eller en volym?

Svar: Både i och är tänkbara. Prepositionen ger mer fysiska associationer (jfr spara på en hårddisk) medan i mer fokuserar på det abstrakta, logiska skeendet.

Svenska datatermgruppen, Ola Karlsson


Fråga 95: Vad menas inom datatekniken med protokoll?

Svar: Ett protokoll är en samling regler för hur kommunikationen mellan två enheter ska gå till.

Kommentar:
Det finns protokoll på olika nivåer. På lägsta nivå finns ett hårdvaruprotokoll som beskriver hur de fysiska signalerna ska användas. Ovanpå detta finns ett eller flera protokoll som programvaran använder. Informationsutbytet enligt ett protokoll följer ett strikt schema som föreskriver hur informationen ska grupperas i block, hur adressering ska göras, hur kontrollsummering och kvittering ska gå till etc. Det finns även protokoll med vilka noderna håller reda på datornätets utseende, framkomlighet m.m. Ett välkänt protokoll är TCP/IP som bl.a. används av datorer som kommunicerar via internet. Egentligen rör det sig om två protokoll, Transmission Control Protocol som i sin tur utnyttjar Internet Protocol. På högre nivå förekommer t.ex. POP, IMAP och SMTP för e-post, HTTP för webbkommunikation.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 96: Alla dessa providers i uttryck som access provider, service provider, content provider – är de leverantörer på svenska?

Svar: Ja, leverantör passar i regel:

  • access provider: nätleverantör
  • service provider: tjänsteleverantör
  • internet service provider (ISP): internetleverantör
  • content provider: innehållsleverantör.

Kommentar:
Det finns dock undantag: application service provider (ASP) brukar benämnas programuthyrare eller programuthyrningsföretag.

Svenska datatermgruppen, Urban Hurtig


Fråga 97: Hur översätter man engelskans scalable? Med skalerbar?

Svar: Nej, det översätts med skalbar. Till substantivet skala (’storleksförhållande’) hör nämligen verbet skala med substantivet skalning. Skalbar blir därmed det naturliga adjektivet. Jämför dela, delning, delbar.

Kommentar:
Det finns också ett annat verb skala (’avlägsna skal’) bildat till skal. Även detta verb har avledningarna skalning, skalbar. Någon risk för sammanblandning finns dock knappast mellan detta verb och verbet bildat till substantivet skala (’storleksförhållande’). Därför finns det ingen anledning att välja skalerbar i stället för skalbar för eng. scalable. Detsamma gäller skalera i stället för skala.

Svenska datatermgruppen, Birgitta Lindgren


Fråga 98: Finns det ett svenskt ord för engelskans screenshot, screen dump?

Svar: På svenska säger man bildskärmsdump, skärmdump.

Kommentar:
Med bildskärmsdump menas att data som visas på bildskärmen kopieras till t.ex. en fil eller direkt skrivs ut på en skrivare.

Svenska datatermgruppen, Gunnel Johansson


Fråga 99: Vad är en sökrobot och en sökmotor?

Svar: En sökrobot eller spindel (eng. web crawler, indexing robot eller spider) är ett program som med olika grad av finurlighet söker sig runt mellan webbplatser och katalogiserar information den hittar och bygger upp ett index. Sökmotor (eng. search engine) är det program som sedan tar emot en sökfråga från användaren, letar i indexet efter förmodat relevanta sidor och sammanställer resultaten.

Svenska datatermgruppen, Jussi Karlgren


Fråga 100: Alla talar ju om webbdesign och webbdesigners nu för tiden. Men hur passar det in i svenska språket? Jag tänker då särskilt på pluralformen av webbdesigner: hur bör det böjas?

Svar: Sammansättningen webbdesigner bör böjas som det enkla ordet designer, dvs. en webbdesigner, webbdesignern, flera webbdesigner, de där webbdesignerna. Den böjningen kommer också att vara den rekommenderade i nästa utgåva av Svenska Akademiens ordlista (SAOL).

Kommentar:
Det finns inga hinder för att designer skulle kunna böjas ännu ”svenskare”: designrar (med uttalet [desajnrar]. Men om man googlar på den formen finns det inte många belägg, så vi väljer att vänta med en rekommendation av den formen. Vidare vill en del språkbrukare hellre använda ordet formgivning och formgivare i stället för design och designer. Men här bör man sätta sig in i vad det är man ska benämna; frågan har inte enbart att göra med onödig engelska utan är mer komplex än så. Det engelska web designer bör på svenska dessutom snarare motsvaras av t.ex. webbkonstruktör eller webbprogrammerare.


Fråga 101: Vad kan community kallas på svenska?

Svar: Community är inte en engelsk fackterm utan ett ord i vardagsspråket som kan översättas på många olika sätt. I internetsammanhang kan svenska motsvarigheter vara t.ex. intressegrupp, webbforum eller nätförening.

Kommentar:
Ordet används både för gemenskapskänsla (the sense of community in our church), och för någon samling människor som har någonting gemensamt, i synnerhet för att kontrastera dem mot andra människor i deras omgivning som inte är del av gemenskapen (the Polish community in London).

Förutom att ordet används i sin vanliga mening även i datorsammanhang (programming community, Java user community etc.) har det också mer speciellt dykt upp i sammansättningen virtual community, som använts för de nätverksbaserade sociala grupperingar som bildas eller uppstår spontant när människor umgås elektroniskt. Ibland refererar community i stället till den plats eller det forum där en grupp möts; då används t.ex. termer som webbforum och nätförening.

Community betyder många olika saker, och kan och bör inte översättas med en enda term på svenska. I de flesta sammanhang är gemenskap en lämpligt vag term, men i vissa fall kan samfund, sammanhang, socialt sammanhang, samhälle, nämnd, kommun, (användar)grupp, klick eller liknande vara mer på sin plats; ibland kan det passa bättre med en omskrivning med vi eller lokal (Community board: stadsdelsnämnd; Community spirit: vi-känsla; community college: lokal eller regional högskola; community service: samhällstjänst; retirement community: pensionärssamhälle).

Community är något av ett modeord och starkt värdeladdat. De flesta som använder community vill betona den värdegemenskap som de innefattas av, men det finns personer som tar anstöt: de känner sig uteslutna från sammanhanget i fråga när termen används.

Svenska datatermgruppen, Jussi Karlgren


Fråga 102: Vad betyder desktop i datasammanhang?

Svar: Ordet desktop används i amerikanskt datorspråk i flera olika betydelser, så det beror på sammanhanget vilken term som är rätt: skrivbord(syta), stationär dator, dator av bordsmodell. En viktig skillnad mot svenskt språkbruk är att det enskilda ordet desktop i engelskan nästan aldrig syftar på desktop publishing.

Kommentar:

  1. Desktop i betydelsen ’skrivbordsyta’ eller helt enkelt ’skrivbord’ används som metafor för det grafiska användargränssnittets bakgrundsyta i operativsystem som Windows och Macintosh. Skrivbordet (som desktop i den här betydelsen kan översättas till) är alltså det man ser när man har stängt alla fönster. Det översätts med skrivbordet.
  2. En desktop computer är en persondator som kan ställas på ett skrivbord. Alternativet är en bärbar dator. På svenska säger vi stationär dator om desktop computer. Det kan dessutom vara så att datorlådan är av typen bordsmodell (desktop model) där bildskärmen är tänkt att kunna ställas ovanpå. Detta i kontrast till utförandet tornmodell (eng. tower model, minitower chassis med flera uttryck).
  3. Uttrycket desktop publishing som var vanligt förekommande på 1980-talet, står för framställning av original till tryckta sidor på dator. Detta har på svenska kortats till bara desktopp. Därtill bildades desktoppa och desktoppning. Desktop publishing förkortas ibland till DTP, som på svenska kan uttolkas som datorstödd trycksaksproduktion.

Svenska datatermgruppen, Anders Lotsson


Fråga 103: DOS verkar idag ha fått fler uttydningar än disk operating system. Vad betyder det mer?

Svar: Skrivet DoS uttyds det denial-of-service, vilket är resultatet av en form av datasabotage som på svenska kallas för överbelastningsattack (eng. denial-of-service attack).

Kommentar:
Under en överbelastningsattack bombarderar angriparen offret med så mycket e-post eller annan datatrafik att offrets datasystem inte hinner med. Sabotören brukar förvärra överbelastningen genom att förse meddelandena med avsiktliga fel som orsakar krångel eller driftstopp. Det finns ett antal kända sådana sabotagemetoder. Med denial of service (nekande eller tillbakavisande av tjänst) menas att sabotaget medför att offret, oftast en internetoperatör eller ett storföretag med webbsidor, inte kan sköta sina åtaganden mot kunder eller besökare. Till skillnad från andra former av datavandalism leder överbelastningsattacker vanligen inte till att data förstörs eller kommer på avvägar.

Man talar också om distributed DoS attacks (DDoS), på svenska samordnade överbelastningsattacker. Med detta menas helt enkelt att många datorer samtidigt deltar i sabotaget. Ägarna till dessa datorer är i regel inte medvetna om att deras datorer utnyttjas på detta sätt av en angripare. Angriparen har i förväg planterat ut agenter (trojaner) på kanske hundratals eller tusentals internetanslutna pc. Det är dem han aktiverar när det är dags för den samordnade attacken. Det är inte fråga om en massa personer som på en given signal agerar, som man kanske kan tro annars.

Svenska datatermgruppen, Anders Lotsson


Fråga 104: Vad heter host på svenska?

Svar: För verbet host kan man använda ordet hysa (man hyser webbsidor) eller göra omskrivningar som ”vara värd för” (se även webbhotell). Det engelska substantivet host är kortform för host computer och kan på svenska översättas med värd eller värddator.

Svenska datatermgruppen, Anders Lotsson


Fråga 105: Hur översätts hard disk till svenska?

Svar: Det översätts med: hårddisk, disk eller skivminne.

Kommentar:
Benämningen gäller en minnesenhet som består av en skiva där informationen lagras magnetiskt. I persondatorer är hårddisken vanligen fast inbyggd.

På finlandssvenska säger många hårdskiva.

På engelska används disk både om disketter och hårddiskar.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 106: Kan man använda termen metadata på svenska?

Svar: Ja, termen metadata (eng. metadata) är etablerad i svenskan och betyder ’data om data’.

Kommentar:
Exempel på metadata är kvalitetsuppgifter för en datamängd, t.ex. noggrannhet hos mätdata, källuppgifter för data eller senaste uppdateringsdatum.

När det talas om metadata i webbsammanhang avses oftast data om webbsidor och andra webbresurser, t.ex. uppgifter om titel, författare, publiceringsdatum, ämne, typ av material (ordlista, roman, instruktion etc.), distributionsformat (html, pdf etc.) eller språk. Ett syfte med att publicera sådana data är att möjliggöra för söktjänster att ge mer relevanta svar.

Svenska datatermgruppen, Gunnel Johansson och Peter Svanberg


Fråga 107: Betyder nät och nätverk samma sak?

Svar: Ja, men vissa konventioner har vuxit fram, och därför är orden inte alltid utbytbara. Men många gånger är det kortare nät att föredra.

Kommentar:
Att infrastrukturer beskrivs som nät blev vanligt under industrialismens framväxt på 1800-talet och 1900-talet. Man talade om järnvägsnät, telefonnät, avloppsnät, vägnät. Datoriseringen gav oss ordet nätverk som tidigare hade varit sällsynt. Det var troligen genom påverkan från engelskan, där det heter railway network, telephone network och därför naturligtvis även computer network.

I valet mellan nät och nätverk finns det mycket som talar för nät. Nätet är också en vanlig kortform för internet, som även på engelska kallas för the Net.

En annan viktigare aspekt är att nät kan vara för oprecist, så när man egentligen menar datornät, telenät, elnät eller internet bör man hellre skriva det.

Svenska datatermgruppen, Anders Lotsson


Fråga 108: I den politiska debatten om bredband talas det både om stamnät och om stomnät, är det samma sak?

Svar: Ja, men vi rekommenderar termen stamnät.

Kommentar:
Både stamnät och stomnät används som termer för de centrala delarna av distributionsnätet för internet. Vi rekommenderar stamnät, dels därför att stam är en bättre metafor för tekniken (något som förgrenar sig i allt mindre delar) än stomme (’bärande ställning’), dels därför att stamnät redan används i andra sammanhang, t.ex. för elkraftnät (se även ordlistartikeln om stamnät.

Svenska datatermgruppen, Peter Svanberg


Fråga 109: Ska man skriva WAP, wap eller wapp

Svar: Initialförkortningen wap (med uttydningen wireless application protocol, se förkortningen WAP) bör skrivas med små bokstäver, i likhet med andra förkortningar som läses ut som ord och inte bokstav för bokstav (jfr aids, damp m.fl.). Sådana förkortningar bör i sammansättningar skrivas utan bindestreck: waptelefon, wapteknik (jfr aidskampanj, Natoövning). Wap uttalas [vapp].

Att grundformen wap har ett p, medan den ibland förekommande vardagliga verbformen wappa skrivs med två följer mönstret från ett flertal andra lånord som slutar på p, till exempel pop–poppa och rap–rappa.

Svenska datatermgruppen, Ola Karlsson


Fråga 110: Kan man skriva zippad fil i stället för komprimerad fil?

Svar: Man bör inte använda zippa som en allmän benämning för komprimera eftersom zip är ett av många komprimeringsformat.

Kommentar:
Att komprimera en fil med hjälp av ett zipprogram kan kallas att zippa, och att expandera en zippad fil kan vardagligt kallas att zippa upp.

Att grundformen zip har ett p, medan verbet zippa har två följer mönstret från ett flertal andra lånord som slutar på p, till exempel pop–poppa och rap–rappa.

Svenska datatermgruppen, Anders Lotsson


Fråga 111: Finns det något svenskt uttryck för eng. content, e-content?

Svar: Beroende på sammanhang, skriv förslagsvis innehåll eller webbmaterial för eng. content, e-content.

Kommentar:
De engelska modeuttrycken content och e-content används båda för att beteckna det innehåll elektroniska medier (inte minst webben) fylls med, i kontrast till den rent tekniska utformningen. Content management kan då t.ex. handla om webbpublicering, och en content manager kan t.ex. vara webbredaktör eller informatör.

Svenska datatermgruppen


Fråga 112: Vad menas med att något är redundant? Betyder det att det är onödigt då?

Svar: Grundbetydelsen hos redundant är överflödig eller övertydlig, men för den skull behöver redundant information inte vara onödig, tvärtom kan den vara helt nödvändig.

Kommentar:
Vid överföring av information tar man ofta med mer än det absolut nödvändiga för att öka sannolikheten för att informationen ska komma fram oförvanskad eller inte bli missförstådd. Datum anges ofta som torsdagen den 22 november 2001. Här är torsdag redundant information eftersom veckodagen kan härledas ur datumet. Ett annat exempel på redundans är slutsiffran i de tiosiffriga svenska personnumren, vilken endast är en kontrollsiffra. Inom datatekniken använder man sig ofta av olika typer av kontrollsummor, så att mottagaren av informationen ska kunna verifiera att den är riktig (så långt redundansen medger). Redundant information är i praktiken ofta betydelsefull eller till och med nödvändig.

Tekniska utrustningar och system är ibland dubblerade eller t.o.m. flerfaldigade för att så långt som möjligt eliminera risken för fel. I teknikerjargong har det på senare år blivit allt vanligare att kalla systemen ”redundanta”, när man egentligen menar att systemen har hög tillförlitlighet. Denna användning av ordet redundant vållar ibland missförstånd.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 113: Vad innebär det att ett system är feltolerant?

Svar: Det innebär att systemet fungerar korrekt även om delar av systemet skulle drabbas av vissa förutsedda typer av fel eller störningar. I vissa rymdfarkoster utförs till exempel alla beräkningar av tre olika datorer oberoende av varandra och som rätt resultat accepteras det värde som minst två av datorerna är eniga om.

Svenska datatermgruppen, Roger Hansson


Fråga 114: Ska det heta mobilt internet eller trådlöst internet?

Svar: Båda uttrycken går att använda. Trådlöst internet är en övergripande term som alltid kan användas. Mobilt internet betecknar anslutningssätt som bygger på mobiltelefoni.

Kommentar:
Den övergripande termen trådlös (eng. wireless) betecknar dels mobil (eng. mobile eller cellular) kommunikation, dels sladdlös (eng. cordless) anslutning till tele- eller datornät.

Mobilt internet är baserat på mobiltelefoninätet i någon form. Användaren ska ha möjlighet att ansluta sig till internet överallt där man kan ringa ett mobiltelefonsamtal. Ett system för mobilt internet har alltså täckning i större delen av landet och i många andra länder, och det kan användas även när man åker bil eller tåg. Det planerade 3G-nätet är avsett för mobilt internet, men det är också waptekniken i det nuvarande GSM-nätet och den vidareutveckling av GSM som heter GPRS.

Sladdlös internetanslutning innebär att man byter ut sladden mellan dator och anslutningspunkt, till exempel telefonjack, mot radiokommunikation eller infraröd kommunikation. Räckvidden brukar vara begränsad till ett eller flera rum. Jämför med sladdlösa telefoner (eng. cordless phones). Exempel på metoder för sladdlös datakommunikation är Bluetooth och det trådlösa lokala datornätet 802.11.

Lokala trådlösa nät baserade på specifikationen IEEE 802.11 byggs även i större skala. De kan täcka stora områden, till exempel ett universitetsområde eller ett köpcenter och kan ge internetanslutning till alla datorer i täckningsområdet. En sådan internetanslutning har en mellanställning mellan sladdlös anslutning och mobil anslutning och bör därför hellre kallas för en trådlös anslutning.

Trådlöst internet är också den övergripande termen som används när man inte kan eller inte vill ta ställning till vilken anslutningsteknik som används.

Svenska datatermgruppen, Anders Lotsson


Fråga 115: Vad betyder uttrycket in silico?

Svar: Uttrycket in silico är en (från början skämtsam) benämning som framför allt används inom bioinformatiken om experiment som genomförs genom datorsimulering. Benämningen är skapad enligt samma mönster som in vitro och in vivo (det borde dock egentligen skrivas in silice) och kommer av det latinska ordet för kisel, vilket syftar på att experimentet görs med hjälp av datorchips (gjorda av kisel).

Uttrycket bör inte användas i onödan i stället för datorsimulerad, i synnerhet inte utanför de molekylära livsvetenskaperna.

Svenska datatermgruppen, Helena Palm


Fråga 116: Finns det något svenskt uttryck för sub-site?

Svar: Använd underwebbplats, underavdelning, undersidor, delsidor eller liknande.

Kommentar:
Uttrycket sub-site har ingen entydig definition, men i regel avses en sammanhållen delmängd av en större webbplats, ofta med ett eget utseende och med en egen ingångssida utöver den överordnade webbplatsens. Ett exempel kan vara en avdelning på ett företag som vill profilera sig med hjälp av webbsidor som har en annan profil än det övriga företagets.

Ett lämpligt svenskt uttryck kan vara underwebbplats, men mer beskrivande uttryck som underavdelning, undersidor, delsidor eller liknande är förstås också tänkbara. I många fall behöver kanske hierarkin inte uttryckas alls.

Svenska datatermgruppen, Ola Karlsson


Fråga 117: Skriver man Bluetooth eller Blåtand, och ska det vara liten eller stor bokstav?

Svar: Bluetooth är ett varumärke, varför det oftast skrivs just Bluetooth. Bluetooth är ett protokoll för synkroniserad dataöverföring mellan datorer via en radiosignal, och har som sådant blivit en teknisk standard, vilket i sig försvagat egennamnskaraktären. Därför ser man det nu allt oftare skrivet med små bokstäver, och dessutom allt oftare översatt till svenska: blåtand. I mindre viktiga sammanhang och där man avser själva tekniken, går det bra att skriva blåtand. I andra sammanhang, särskilt där man avser varumärket, skriver man Bluetooth.

Svenska datatermgruppen, Ola Karlsson


Fråga 118: I Windowsmiljön finns något som tidigare kallades radio button men som Microsoft numera benämner option button. Finns det någon passande svensk term för denna knapp?

Svar: Ja, Microsoft översätter det med alternativknapp, och vi har inget att invända mot det. I Macintosh-miljön brukar detta dock kallas radioknapp.

Kommentar:
Benämningen radio button, radioknapp, ter sig långsökt, få lär förknippa detta med radio. Redan av din fråga framgår att Microsoft insett det. Knappen ser ut som en liten cirkel som fylls i med en svart prick när man klickar i den eller på intilliggande textrubrik. Ett kriterium på alternativknapp är att man bara kan ange ett alternativ, dvs. om det finns fyra alternativknappar rörande inställningen av en viss funktion kan bara en av dem markeras. Kan man klicka för fler än ett val så är det ingen alternativknapp.

En närliggande Windowsterm är kryssruta, på engelska check box. Det är en kvadratisk liten ruta där resultatet av klickningen blir en bock (ej kryss!). Kryssrutor avser olika funktioner och kan därför fyllas i oberoende av varandra. Att de inte kallas ”bockrutor” har historiska orsaker: i Windowsversionerna före Windows 95 innehöll rutorna verkligen ett kryss. I Windows 95 ersattes kryssen av bockar, ”check marks”. För att undvika begreppsförvirring valde Microsofts svenska översättare att hålla fast vid benämningen kryssrutor. Ett sätt att kringgå problemet i svenska texter är att skriva ”alternativet”, t.ex. i frasen ”markera alternativet Aktivera virusskydd i makron”.


Fråga 119: Bläckstråleskrivare känns otympligt – räcker det inte med bläckskrivare?

Svar: Jo, det räcker. Branschen har redan börjat anamma formen bläckskrivare.


Fråga 120: [Borttagen fråga.]

Svar: Se ordlisteartiklar stafett, igenkänningstecken och informationsbärare.


Fråga 121: Vad kallas den som har data mining som yrke?

Svar: Beroende på sammanhang föreslår vi analytiker eller, om man vill vara extra tydlig, dataanalytiker.

Kommentar:
Att benämna yrket datautvinnare i analogi med vår rekommendation om datautvinning för eng. data mining låter väl mekaniskt. Då är analytiker bättre, och det är också den term som brukar användas.


Fråga 122: Hur förhåller sig e-commerce, e-business, elektronisk handel, e-handel och näthandel till varandra och vad bör man använda på svenska?

Svar: De svenska termerna e-handel (elektronisk handel) och näthandel bör betraktas som synonyma motsvarigheter till de engelska termerna e-business, e-commerce. Eventuellt kan näthandel ses som mer underordnat; då avses elektronisk handel som enbart bedrivs via internet.

Kommentar:
Det går inte att motivera en ibland föreslagen betydelseskillnad mellan näthandel som ’privat handel av konsumtionsvaror’ och e-commerce/e-business/e-handel som ’professionell finansiell handel’.

Bara för att man gör samma gamla saker med ett nytt hjälpmedel som internet innebär det inte att man alltid måste uppfinna nya ord för det. Valutahandel är valutahandel, vare sig den sker på internet eller över bankdisken.


Fråga 123: Progress bar, progress indicator, progress meter är några engelska benämningar på en list som visar hur långt en process framskridit genom att listen fylls med en färg. Ibland anges samtidigt en procentsats. Finns någon bra svensk term för detta?

Svar: Förloppsindikator är utan tvekan den mest etablerade svenska termen.

Kommentar:
Man kan situationsanpassa översättningen genom att sätta samman något av förleden förlopps- eller status- med något av efterleden -visare, -stapel, -indikator eller -rad. I Windows används den engelska termen progress indicator med den svenska motsvarigheten förloppsindikator. Typiska användningsområden är filhämtningar och programinstallationer.


Fråga 124: När vi ska skriva svenska rapporter är det alltid svårt att översätta Quality of Service, QoS. Har ni någon rekommendation?

Svar: Det bör översättas med garanterad tjänstekvalitet eller kvalitetsgaranti.

Kommentar:
Ett exempel: ett avtal om fast internetförbindelse med kvalitetsgaranti på tillgänglig bandbredd innebär att kunden blir garanterad den bandbredd hon betalar för, oberoende av belastningen i övrigt.

QoS används ofta på ett oegentligt sätt som modeuttryck för ’servicenivå’ och ’servicekvalitet’ i största allmänhet. Detta bruk avråder vi från, i synnerhet om det gäller avtalsjuridik.


Fråga 125: Information retrieval, blir det något i stil med informationsåtervinning eller informationsinhämtning?

Svar: Nej, det översätts lämpligen med informationssökning. Man kan också tänka sig informationshämtning. Den tidigare vanliga översättningen informationsåtervinning för i dag tankarna lite för lätt åt återvinning av avfall, tidningar o.d.

Kommentar:
En överordnad term som täcker lite mer än informationssökning är informationsåtkomst, av engelskans information access, vilket t.ex. inkluderar informationsfiltrering och dataåtervinning.


Fråga 126: Vilket svenskt ord ska man använda för iterative?

Svar: Termen iterativ har använts länge i svenskt fackspråk, t.ex. inom språkvetenskapen där iterativa verb betecknar en upprepad handling som droppa, hosta (ur Nationalencyklopedins ordbok). I andra sammanhang och när man bedömer att ordet är obekant för läsarna är det lämpligare att förklara det eller använda ett svenskt ord, t.ex. upprepad.


Fråga 127: Är proprietär en accepterad svensk term för engelskans proprietary i sammanhanget datasystem?

Svar: Nej, vi förordar leverantörsspecifik som vi anser vara betydligt mer klargörande. Ibland kan dock egenutvecklad passa bättre.

Kommentar:
Proprietär är en gammal försvenskning av proprietary, som betyder ’i enskild ägo’, ’privatägd’. När det handlar om teknik kan det betyda att tekniken i fråga är skyddad av patent eller är varumärkesskyddad. I databranschen innebär det att produkterna eller systemen är leverantörsspecifika, och därmed är så kallade slutna system. Egenutvecklad är ett alternativ som passar in vid översättning av uttryck som proprietary technology, egenutvecklad teknik. Utanför databranschen skulle översättningen snarare bli ’privatägd teknik’.

I Nationalencyklopedins ordbok kan man för övrigt läsa att proprietär finns som franskt lånord i svenskan sedan 1700-talet och har då betydelsen ägare, särskilt godsägare.


Fråga 128: Read me eller Läs mig är vanliga benämningar på den fil med mestadels teknisk information man hittar på t.ex. cd-romskivor. Vad rekommenderar ni att den får för namn?

Svar: Läs mig är en vanlig men kanske något slentrianmässig direktöversättning. Vi föreslår att man namnger filen efter graden av vikt samt efter typen av information det innehåller. Exempel:

  • Om (programmet)
  • Viktigt om (programmet)
  • Läs det här
  • Läs detta innan du installerar
  • Viktig information
  • Information om installationen
  • Om du får problem

Fråga 129: Vad motsvaras input av på svenska?

Svar: Substantivet input motsvaras av förledet in- i sammansättningar som indata, inenhet etc. Verbet input motsvaras av mata in.

Kommentar:
Några typiska sammansättningar med input som förled är: input data (sv. indata), input device (sv. inenhet, dvs. ’anordning för inmatning av data’), input-output device, input-output unit (sv. in-utenhet, dvs. ’anordning för såväl inmatning som utmatning av data’).


Fråga 130: Hur översätter jag engelskans runtime på ett vettigt sätt? Översätter man ordagrant blir det väl körtid, men det stämmer ju inte med ”jag har ingen Java-runtime installerad”?

Svar: Java-runtime är en avkortning av ”Java Runtime Environment”. Runtime environment blir exekveringsmiljö på svenska. För hela uttrycket föreslår vi exekveringsmiljö för Java.

Java Runtime Environment innehåller de program, rutiner och databaser som man måste ha installerade för att kunna köra ett program som är skrivet i programspråket Java. Därav följer att man kan använda uttrycket exekveringsmiljö för X, även om andra system.

I datatekniska sammanhang är exekverings- etablerat som svensk motsvarighet till runtime, men även kör- är acceptabelt såsom ett kortare och för lekmän mer begripligt alternativ.

Runtime förekommer oftast som första led i flerordsuttryck, t.ex. i runtime error, på svenska exekveringsfel eller körfel.

Ett annat uttryck är runtime version, på svenska exekveringsversion. Det är en begränsad version av ett program. Många program för uppspelning av ljud och bild sprids gratis i exekveringsversion, men den som själv vill framställa filer till programmet måste köpa en fullständig version.


Fråga 131: Jag undrar över monitor – är det bildskärm helt enkelt? Och hur är det med screen i detta sammanhang?

Svar: Ja, (computer) monitor översätts normalt med bildskärm på svenska. Screen motsvaras i regel av skärmbild, dvs. den bild som visas på bildskärmen.

Kommentar:
I engelskan förekommer även termerna display och screen (ibland) för bildskärm. Termen monitor förekommer också på svenska, men då mer specifikt, om bildskärmar och teveapparater för övervakningsändamål.


Fråga 132: Är det korrekt att skriva ”ett 56Kbps modem”?

Svar: Nej, man bör skriva ”ett 56 kbit/s-modem” (vi avråder från den amerikanska förkortningen ”bps”, se vidare frågesvaret om bps. På svenska skriver man mellanrum mellan mätetal och storhetsbeteckning. När man har möjlighet bör man använda s.k. hårt mellanslag som förhindrar radbrytning där.


Fråga 133: Presence service talas det om i samband med chatt- och snabbmeddelandeprogram. Vilken svensk benämning rekommenderar ni?

Svar: Begreppet är relativt nytt, men vi föreslår tills vidare närvarobevakning.

Kommentar:
Denna bevakningstjänst möjliggör för användaren att se vilka av dennes kontakter som är uppkopplade och därmed nåbara med chatt och snabbmeddelanden.


Fråga 134: Finns det ett svenskt ord för parsing?

Svar: Ja, använd det försvenskade parsning i stället för eng. parsing. I vissa fall kan syntaxanalys passa bättre.

Kommentar:
Språklig analys av meningar eller texter i dess beståndsdelar (eng. parsing, av lat. pars ’del’) kan göras automatiskt av en parser, ett speciellt program konstruerat för ändamålet. Parsern använder oftast syntaktisk kunskap i form av grammatikregler eller ibland i enklare fall statistisk kunskap om satsens eller ordens typiska utseende. Analysen leder till att orden i meningen tilldelas ordklasser (substantiv, verb etc.) och kan sorteras tillsammans till satsdelar (subjekt, objekt etc.).

Ibland är dock termen syntaxanalys bättre än parsning, särskilt i datalogiska sammanhang. Annan liknande analys kallas också parsning, t.ex. det som en kommandotolk i ett operativsystem gör, nämligen att tolka texten i användarens inskrivna textsträng i syfte att identifiera kommandot och eventuella tillhörande väljare.


Fråga 135: Hur översätts portability?

Svar: Portabilitet eller flyttbarhet är de etablerade svenska facktermerna för detta begrepp som innebär att program är maskinoberoende, går att flytta mellan olika system etc. Det har sedan länge använts flitigt i Unixsammanhang.


Fråga 136: Ska det heta intelligenta hus eller intelligenta hem? Eller borde det rent av kallas smarta hus eller hem?

Svar: Vi föredrar benämningen smarta hus. Gäller det enstaka lägenheter kan smarta hem vara lämpligare.

Kommentar:
Vår rekommendation går därmed emot det rådande bruket, där intelligenta hus dominerar som svensk motsvarighet till engelskans intelligent building och smart home. Vi anser nämligen att ”intelligent” är missvisande i sammanhanget, eftersom det ännu så länge inte är frågan om att husen eller hemmen är (artificiellt) intelligenta i egentlig mening.

Om vi tittar närmare på gränsdragningen mellan intelligent och smart, så är en allmän definition på intellligent ’(något) vars tankeförmåga kan jämföras med människans’ (Norstedts stora svenska ordbok), medan smart har synonymer som ’skicklig, slipad, slug’. Där det i datorsammanhang är fråga om mer avancerade system som kan dra slutsatser och lära av erfarenheten används intelligent, medan saker som kan betraktas som intelligenta bara i en avgränsad bemärkelse brukar anses smarta. Jämför artificiell intelligens men smartkort. I fallet smarta hus handlar det framför allt om sensorer och larmanordningar som automatiserar vissa funktioner och varskor den boende, vaktbolaget etc. om att åtgärder behövs. ”Intelligensen” är alltså klart begränsad.

En svårighet med smart är att det har vissa negativa associationer (’slipad’, ’slug’), vilka kan ha bidragit till att smart inte känts rätt i mer formellt språk. Det har förmodligen lett till att intelligent med sitt högre stilvärde kommit att få en något onyanserad användning.

Ytterligare en faktor som bidragit till sammanblandningen är att det länge funnits en motvilja mot att alls tillskriva datasystem intelligens, beroende på att artificiell intelligens (AI) som forskningsområde och teknik småningom blev misskrediterat efter att överdrivna förväntningar kommit på skam. För att avdramatisera maskinintelligensen föredrog man under en period det lite slängigare smart.

Men på senare tid har alltså intelligent kommit till heders igen. Ett exempel har vi i intelligenta agenter, datorprogram som med hjälp av AI-teknik verkställer sina uppgifter med hög grad av självständighet, som att samla in information på webben, boka möten, schemalägga processer, handha bibliotek eller utföra affärer. Allt detta kan de göra utan att exakt färdplan och uppgift behöver vara bestämda på förhand. De kan mycket väl tänkas kunna bestämma det under gång, och det är det som intelligens handlar om.


Fråga 137: Förkortningen SMS (Short Message Service), ska den skrivas med versaler och hur blir verbet? Sms:a?

Svar: Skriv sms och skicka sms-meddelande, i informella sammanhang sms:a. Samma rekommendation gäller mms (multimedia messaging service).

Kommentar:
Vi rekommenderar små bokstäver för initialförkortningar som används som självständiga uttryck (t.ex. används cd, mycket sällan det fullständiga uttrycket compact disk) och som också är mycket etablerade i allmänspråket: cp, gd, mc, pc, tv, dvd etc. Det gäller även sms (och mms). För verbhandlingen skriver man i regel skicka sms(-meddelande), men i framför allt talspråk är det också vanligt med det kortare, informella sms:a. Verbformen messa börjar också bli rätt vanlig, men är kanske mindre lämplig eftersom den bara knyter an till ledet message (och därmed skulle kunna användas även om andra meddelandetyper som e-post eller chatt.). Sms:a visar tydligt att det handlar om just sms-meddelanden.


Fråga 138: Finns det någon etablerad svensk motsvarighet till instant message, IM? Och hur översätter vi instant message popup?

Svar: Vid det här laget får snabbmeddelande sägas vara etablerat som svensk översättning. Annars kan vi också tänka oss direktmeddelande. Poppuppfönstret med texten kan lämpligen kallas snabbmeddelanderuta.

Kommentar:
Instant messaging är ett system med vilket personer som samtidigt är aktiva på internet kan utväxla meddelanden mellan sig. Till skillnad mot vanlig e-post kan alltså avsändaren vara säker på att mottagaren är på plats och har möjlighet att läsa meddelandet omedelbart. ICQ och MSN Messenger är några exempel på produkter i sammanhanget.


Fråga 139: Boota låter så svengelskt – vad finns det för alternativ?

Svar: Säg helt enkelt starta (och starta om för reboot).

Kommentar:
Boota härrör från bootstrap loader, engelsk term för ett litet program som är det första som går igång när man startar datorn. Det laddar in operativsystemet i arbetsminnet. En sådan laddare finns inbyggd i alla moderna datorer. I datorernas barndom var det ett krux att lägga in det allra första programmet i datorn – inladdningen skulle ju göras av ett program som redan måste vara inladdat i datorn! Det liknar problemet att lyfta sig själv i håret, som på engelska motsvaras av ”to pull oneself up by one’s bootstraps” (kängstropparna). Man började använda verbet to boot i betydelsen ’starta’. På svenska sade datateknikerna ”boota”. Ett bättre svenskt ord är starta. Eng. reboot blir på svenska starta om.


Fråga 140: Ett vanligt sätt att underlätta navigeringen inom en webbplats är en s.k. bread crumb trail, t.ex. ”ingång >> sidax >> siday >> sidaz”. Är brödsmulespår en lämplig svensk benämning?

Svar: Vi anser synlig sökväg vara en mindre kryptisk term för det här begreppet, en term som dessutom är kort och koncis.


Fråga 141: Speech control, blir det röststyrning eller talstyrning på svenska?

Svar: Vi förordar talstyrning, eftersom det handlar om att datorn ska känna igen ord och inte röstklang. Röststyrning, som är den vanligaste översättningen för närvarande, leder tanken fel.

Kommentar:
Talstyrning innebär att man ger muntliga instruktioner till datorn, ”öppna”, ”stäng” ”radera” osv. Några närliggande begrepp är:

  • taligenkänning (speech recognition), en teknik som kan känna igen ord i (mer eller mindre löpande) tal och överföra dem till skrift
  • röstigenkänning, talarigenkänning (voice recognition), en biometrisk identifieringsmetod som inte bygger på ord utan på röstklang
  • talsyntes (speech synthesis), metod att framställa syntetiskt tal, t.ex. att en dator läser upp text eller genererar tal för att ge information till användare.

Fråga 142: Har ni har någon rekommendation för hur man ska skriva beteckningar för toppdomäner: punkt se, .se eller bara se?

Svar: Nej, det finns ännu ingen vedertagen praxis för hur man ska omnämna toppdomäner i löpande text. Men man kan man snabbt konstatera tre saker:

  1. Domänen är se, inte .se (punkten är överflödig när man talar om domänen som sådan; det är i webbadresser punkten behövs som en nödvändig avgränsare mot föregående led). Skriv alltså domänen se, domänen nu etc.
  2. Alla toppdomänerna utgörs av en förkortning och ska i sammansättningar skrivas med bindestreck. Skriv alltså se-domänen, com-domänen etc.
  3. Citattecken behövs inte runt de vanligaste toppdomänbeteckningarna som com, nu, se, (se exemplen ovan). Dessa får idag betraktas som så kända att de inte behöver någon sådan markering (citattecken används ju runt sådant som är obekant eller av annat skäl svårtytt och därför behöver tydliggöras). Men friheten från citattecken förutsätter förstås att man inte skriver t.ex. nu och se fristående utan nu-domänen eller domänen nu, se-domänen eller domänen se.

Fråga 143: (Ersatt fråga, se $lång(a251).)


Fråga 144: Jag funderar över uttrycket data recovery som används i samband med datorkrascher. Blir det återhämtning på svenska?

Svar: >Nej, vi rekommenderar återskapande av data (som förlorats eller raderats).

Kommentar:
En del etablerade ordlistor översätter med det du nämner, återhämtning. Anledningen till att vi inte förordar den termen är att den i allmänspråket oftast står för ’vila efter ansträngning’. Här är det snarare fråga om en aktiv åtgärd, vilket avspeglas bättre med termen återskapande.

Återställning är inte heller lämpligt, eftersom det brukar betyda att systemets inställningar återgår till förinställda värden (eller inga värden).


Fråga 145: Källkod som är fritt publicerad av utvecklaren kallas ju open source på engelska. Source code är ju källkod, men vad blir då open source? Öppen källa? Fri källkod?

Svar: Vi anser att direktöversättningen öppen källkod är lämpligast.

Kommentar:
Öppen är absolut att föredra framför fri eftersom man inom Free Software Foundation och Gnu är noga med att skilja på open source och free software. Det senare blir på svenska fri programvara, fria program. Källkod blir bra eftersom det är mer entydigt än bara källa.


Fråga 146: Vad är en avatar och heter det så även på svenska?

Svar: Ja, det heter avatar både på engelska och på svenska. Termen avser rörliga grafiska mer eller mindre människolika representationer (visualiseringar) av personer i fleranvändargränssnitt.

Kommentar:
Avatarer är vanligt förekommande i chattsammanhang och i internetbaserade rollspel. Avatar (av sanskrit avatara ’inkarnation, förkroppsligande’) har sitt ursprung i hinduismen där det betecknar en guds uppenbarelseform på jorden i mänsklig eller djurisk gestalt.


Fråga 147: ”On demand” i uttryck som video-on-demand, print-on-demand verkar svårgripbart på svenska. Har ni något förslag?

Svar: ”On demand” förekommer i många sammanhang och kan inte översättas generellt. Grundbetydelsen är ’på begäran’, alltså ett uttryck för individuell och styckevis efterfrågan, beställning och leverans utan nämnvärd väntetid. För video-on-demand föreslår vi beställvideo eller nätbeställd video, för print-on-demand blir vårt förslag beställtryck eller exemplartryck.

Kommentar:
Med print-on-demand avses ’tryck av ett enstaka exemplar till låg kostnad på beställning. Termen är relativt etablerad även i svenskan. Vill man använda den rekommenderar vi skrivsättet print-on-demand, likadant i sammansättningar, print-on-demand-utgivningen.

En benämning som förekommit för detta begrepp är digitaltryck. Vi avråder dock från detta uttryck eftersom nästan all bok- och tidningsframställning i dag sker med digital teknik, vare sig upplagorna är stora eller små. Likaså avråder vi från benämningen personligt tryck (efter eng. personalized print) som riskerar att tolkas som mönstertryck på tröjor och liknande.

Företeelsen video-on-demand syftar på nätbaserad beställning och leverans av videofilmer. Detta kan lämpligen benämnas beställvideo i analogi med beställtryck. Önskar man ett mer klargörande uttryck kan man använda nätbeställd video.


Fråga 148: Ersatt fråga, se $lång(a243).


Fråga 149: I dag hittade jag orden domännamnspiratering, domännamnspirateri, cybersquatting och namnnappning i samma EU-dokument. Alla är olika ord för samma företeelse! Har ni något bättre förslag?

Svar: Vi rekommenderar domänockupation och domänrofferi respektive domänockupant och domänroffare som svenska motsvarigheter till eng. cybersquatting och cybersquatter, alltså när någon försöker tjäna pengar på att registrera ett känt företags namn som domän på internet innan företaget självt hunnit göra det.

Kommentar:
Vi anser att ockupation, i analogi med ockupation av tomma bostäder, är en lämplig översättning. Ockupation i den här bemärkelsen antyder att objektet eventuellt kan lämnas tillbaka och att handlingen inte utan vidare kan räknas som lagbrott. Domänrofferi och domänroffare fungerar också bra. Andra förekommande översättningsförsök är inte lika smidiga: domänpirateri och domännappning är lite otympliga medan domänröveri låter som om det avser stöld av en redan registrerad domän.

Domänockupation är när någon enligt principen ”först till kvarn” registrerar ett känt företags namn som domän på internet innan företaget självt hunnit göra det. Domänockupantens förhoppning är då att företaget kommer att köpa loss domänen för en ”lösesumma”.


Fråga 150: Dvd-brännare börjar bli standard på nya pc:ar, och där är det ingen tvekan om svensk benämning. Men vad gör vi med s.k. DVD Recorders, fristående brännare som kan spela in program direkt från tv? Jag har sett att handeln har börjat använda DVD Recorders oöversatt, och det är ju inte precis god svenska.

Svar: Så länge det finns behov av att markera att en dvd-enhet kan spela in direkt kan dvd-inspelare passa som svensk term för eng. DVD Recorder. Vi förmodar dock att behovet av specifik term avtar med tiden, i takt med att denna typ av spelare blir standard. Då räcker det säkert med den övergripande termen dvd-spelare, i analogi med videobandspelare, där det tas för givet att enheten både kan spela in (direkt) och spela upp.

Kommentar:
Den äldre, långsammare varianten kan behålla benämningen dvd-brännare. Att en sådan enhet är långsammare än en dvd-inspelare beror på att den arbetar i två steg. Inspelningen sker primärt till datorns hårddisk varefter resultatet bränns in på dvd-skivan.


Fråga 151: Jag har förgäves letat efter termen tweak i alla de vanliga dataordböckerna. Vet ni vad det står för och om det finns någon vedertagen svensk benämning?

Svar: Tweak är ett slanguttryck från bl.a. motorsportens värld, där det betyder ungefär ’skruva (på måfå), fintrimma’. Någon vedertagen svensk översättning finns inte men vi föreslår finjustera eller fininställa.

Kommentar:
Tweaking handlar alltså om att göra små ändringar av inställda värden, mer eller mindre på måfå, för att få utrustningen att fungera bättre, som när man förr vred långsamt fram och tillbaka på stationsratten på radion för att få bästa möjliga mottagning. Ett belysande exempel från nutiden är tilläggsprogrammet ”Tweak UI” för Microsoft Windows. Med det kan användaren enklare finjustera inställningar som har med användargränssnittet (UI = User Interface) att göra.


Fråga 152: Data- och mobiltillbehören headset och handsfree – finns det verkligen inga uttrycksfulla svenska uttryck för de här begreppen?

Svar: Jo, vi föreslår följande uttryck på svenska:

  • För mobiltillbehöret handsfree rekommenderar vi förledet handfri- eller frihands- tillsammans med efterled som tillsats, tillbehör, utrustning. Den svenska termen öronsnäcka är också fullt tänkbar för de flesta av de tillsatser det är frågan om.
  • För det närliggande headset, där ”riktiga” hörlurar är kompletterade med en mikrofon, blir vår rekommendation mikrofonlur(ar).

Många använder ju även i svenskan de engelska termerna för dessa hjälpmedel, som gör det möjligt att lyssna och tala med händerna fria. Men vi avråder alltså från det eftersom de engelska termerna är svåra både att stava och att böja.

Kommentar:
Handfri- rekommenderar vi som första term med frihands- som alternativ, och det av praktiska skäl. Om en svensk term ska ha någon chans att tränga ut det engelska handsfree, som använts så lång tid även i svenskan, måste tröskeln göras så låg som möjligt. Med handfri-, som ligger nära det svenska uttalet av handsfree, bör tröskeln bli den lägsta möjliga.

En del menar att frihands- låter bättre och passar bättre in i svenska språket. Visserligen används frihands- sedan tidigare i betydelsen ’på fri hand’ (i ord som frihandsteckning), men betydelsen ’utan/med fria händer’ kan mycket väl också täckas in av begreppet. Därför anser vi att den termen också är godtagbar.

Headset passar på grund av böjningssvårigheterna (t.ex. i bestämd form plural) dåligt som lånord. Det är en viktig anledning till att vi lanserar mikrofonlurar, trots att headset redan är så etablerat på svenska. Dessutom anser vi att mikrofonlurar är en tydligare term än tidigare försök till svenska uttryck som ”huvudmikrotelefon”, ”hörtelefon med mikrofon” och ”talgarnityr”. ”Hörtelefon med...” är möjligen lite begripligare än de övriga men definitivt för långt.

Från början var det telefonister, radiooperatörer och andra kommunikationsintensiva yrkesgrupper som använde mikrofonlurar, men numera används de (en enda lur bör förstås heta mikrofonlur) även av mobiltelefonanvändare och vanliga datoranvändare, för chatt, internettelefoni m.m.


Fråga 153: Inom elektronikbranschen i stort, särskilt inom data och hemelektronik, talas det rätt ofta om ”high-end-kunder”, ”high-end-servrar” och liknande. Hur ska high-end respektive low-end om produkter översättas till ren svenska?

Svar: Man får ta till olika översättningar beroende på sammanhang och innebörd. ”High-end modellerna” blir då prestigemodellerna, de mest påkostade (avancerade) modellerna, medan ”low-end-” försvenskas till standardmodellerna, de enklaste modellerna, budgetmodellerna, lågprismodellerna.

Kommentar:
Det verkar som om high-end är det mest använda av de två uttrycken, ofta i en mycket allmän betydelse där man främst vill signalera någon form av kvalitet. I de fallen aktualiseras sällan den lägre delen av skalan. I elektronikbranschen talas det ibland om ”high-end hi-fi” då man uppenbarligen inte längre anser att bara ”hi-fi” ger tillräcklig kvalitetssignal. Här föredrar vi sammansättningar med prestige- eller kvalitets-, alternativt omskrivningar som de mest påkostade, de mest avancerade modellerna etc.

Den andra delen av skalan signalerar någonting annat. Här förekommer det i vissa sammanhang att low-end byts mot budget- som inom bilbranschen. Tanken är då att kunden av ekonomiska skäl förutsätts börja med den enklaste modellen, lågprismodellen, för att senare gradvis byta upp sig till en prestigemodell. Man kan också tala om standardmodellerna eller de enklaste modellerna (kontra de mest påkostade/avancerade modellerna).


Fråga 154: Finns det inget svenskt ord för malware, alltså den engelska förkortningen för malicious software?

Svar: Vi rekommenderar sabotageprogram som svensk term för detta begrepp. Vi betraktar termen som en överordnad term för de flesta typer av oönskade datorprogram, framför allt virus, maskar, trojaner och hybrider därav.

Kommentar:
Det förekommer ett antal mindre lyckade benämningar som elak(artad), illasinnad, illvillig respektive skadlig kod. Vi ser emellertid ingen anledning att här frångå den gängse översättningen av software med program.

Det finns även program där upphovsmannen inte primärt avsett att sabotera, men programmen kan i varje fall anses skadliga ur datorägarens synvinkel. Det handlar om reklamprogram, skämtprogram, spionprogram och liknande. De förbrukar nämligen systemresurser och kan ge problem på grund av inkompatibilitet och direkta fel i programmet. Sådana program är definitivt oönskade, och det är därför de brukar räknas till gruppen sabotageprogram.


Fråga 155: Jag har en bärbar telefon som jag kan använda hemma i villan och på tomten, alltså inte en mobiltelefon. Men är den då en sladdlös eller en trådlös telefon? I reklamen står det ofta trådlös men är det korrekt?

Svar: Nej, din bärbara telefon är och bör kallas en sladdlös telefon.

Kommentar:
Som trådlös telefon (eng. wireless phone) räknas både mobiltelefon och sladdlös telefon:

mobiltelefon (eng. cell(ular) phone, mobile phone), som är trådlös i bemärkelsen att hela enheten står i radioförbindelse med ett mobilnät och därmed i princip har obegränsad räckvidd

sladdlös telefon (eng. cordless phone), som är trådlös bara i bemärkelsen att sladden mellan lur och basenhet ersatts med radioförbindelse eller infraröd kommunikation. Basenheten i sin tur är fortfarande kopplad till ”jacket i väggen” och därmed till det fasta telefonnätet. Räckvidden mellan lur och basenhet är begränsad till den egna bostaden (eller motsvarande) och dess omedelbara närhet.

Se även frågesvaret om mobilt eller trådlöst internet.


Fråga 156: Jag hörde en dataknutte säga tåggla. Vad menade han?

Svar: Det är svengelsk programmerarjargong som kommer av engelska verbet toggle. På svenska säger vi lämpligen växla eller skifta (mellan två lägen). En toggle switch är en vippomkopplare, alltså en omkopplare med endast två lägen.

Kommentar:
Ett närliggande exempel på vippomkopplare är skiftlåstangenterna på datorns tangentbord, t.ex. Caps Lock och Num Lock. En tryckning på Caps Lock växlar till det andra av de båda lägena, dvs. till stora eller små bokstäver. Nästa tryckning växlar tillbaka.


Fråga 157: För det som på engelska kallas WLAN, wireless local area network, verkar trådlöst lokalt nät eller bara trådlöst nät redan vara etablerade svenska översättningar. Men vad kallas de fritt tillängliga nät som gör det möjligt att koppla upp sin bärbara dator eller handdator till internet ute ”på stan”? Inte ”hotspottar” efter det engelska hotspot väl?

Svar: Vi rekommenderar öppet trådlöst nät för eng. public WLAN respektive surfzon eller uppkopplingszon för eng. hotspot.

Kommentar:
För täckningsområdet för ett öppet trådlöst nät har termen surfzon (eng. hotspot) redan hunnit etableras. Vi anser surfzon vara acceptabelt i vardagligt språk, medan uppkopplingszon är att föredra i mer strikta sammanhang. Surfzon har dock den fördelen att det tydligare associerar till internet.

I dag, när varannan galleria och universitetsområde har ett öppet trådlöst nät, finns det ingen anledning att tala om hotspots längre. Då är surfzon en mer neutral benämning. Hotspot är för övrigt ett vanligt uttryck i det engelska allmänspråket. Det betyder helt enkelt ’plats där det händer något’. Det används exempelvis om de ställen på en klickbar bild som är kopplade till en hyperlänk, om populära ställen där folk går ut och roar sig, om områden som polisen bevakar och brottslingar undviker och så vidare.


Fråga 158: När man ska översätta enable och disable, t.ex. ”the button is enabled or disabled”, blir det gärna någon konstig svengelska. Det bästa jag har kommit på är brukbar och obrukbar. Har ni bättre förslag?

Svar: Om man med den här meningen avser att knappen är åtkomlig för användaren att aktivera eller inaktivera rekommenderar vi översättningen aktiveradinaktiverad. Men om valmöjligheten för användaren inte är tillgänglig (då visas ofta ”knappen” i grått) bör disabled översättas med bortkopplad.

Kommentar:
Ditt förslag om brukbarobrukbar avråder vi från, eftersom ”obrukbar” ger intrycket av att knappen (funktionen) är skadad på något sätt.

I fall som ”enable–disable cookies” kan tillåttillåt inte vara lämpligare.


Fråga 159: Jag har gått vilse bland styles, stylesheets och templates – kan ni reda ut begreppen? Vad kallas de på svenska?

Svar: Det här är fråga om s.k. mallar för att underlätta skrivandet. Det finns två huvudtyper:

  • mallar som avser dokumentet i sin helhet – dokumentmallar, eng. document templates
  • mallar som tillämpas på vissa avsnitt eller stycken i dokumentet – formatmallar, eng. styles.

Stylesheet syftar på en uppsättning av kombinerade formatmallar för webbsidor, t.ex. i språket CSS, Cascading Style Sheets (förkortningen CSS är etablerad även som svensk term). Av tydlighetsskäl bör även sådana formatmallar för webben kallas formatmallar.

Kommentar:
Dokumentmallar kan liknas vid ofullständiga dokument som man måste fylla på med ett innehåll för att det ska bli ett riktigt dokument, en sorts generaliserade formulär. Exempel är mallar för den egna organisationens skrivelser, rapporter, säljbrev, mötesprotokoll etc. Även standardinställningarna utgör en dokumentmall, t.ex. mallen ”Normal” i Microsoft Word (normal.dot).

Formatmallar är grafiska mallar som talar om hur text i olika avsnitt av dokumentet ska formateras, t.ex. vilket teckensnitt som ska användas och hur stora tecknen ska vara, var tabbarna ska ligga, vilka indragningar som behövs. Man kan alltså en gång för alla i olika formatmallar definiera utseendet hos t.ex. rubriker, vanlig text, vanlig text med indrag, och applicera detta på olika stycken. Om man i efterhand vill ändra storleken på alla rubriker kan man enkelt göra det genom att ändra motsvarande formatmall.


Fråga 160: Jag undrar över tangenten med de många namnen, Enter, Return, Retur, Vagnretur. Vilket av dem är lämpligast?

Svar: Vi rekommenderar returtangent som svensk term för tangenten, som numera brukar vara märkt med en vinklad pil.

Kommentar:
En bidragande orsak till termförvirringen är att när den första pc:n kom från IBM så var returtangenten märkt Enter. När andra tillverkare senare kom efter med s.k. pc-kompatibla maskiner var samma tangent oftast märkt Return. Numera har alla tillverkare en vinklad pil som märkning.

När det gäller annat än ordbehandling står Enter för ”verkställ”. Return, sv. retur, står för ”radbyte” enbart. Äldre dataterminaler kunde ha både en Enter-tangent för verkställighet (överföring av alla data sedan förra Enter-tryckningen till centraldatorn) och en Return-tangent för radbyte lokalt i terminalen. Men eftersom det inte finns någon bra svensk term för Enter förordar vi ändå returtangent som svensk term. Termen är dessutom relativt väl etablerad i denna betydelse; alternativet inmatningstangent används också men i jämförelsevis begränsad omfattning.

På Macintosh-tangentbord finns ibland fortfarande denna tudelning: enligt Apples terminologi är returtangenten en tangent med vinklad pil som man byter stycke med, medan inmatningstangenten är en tangent längst ner till höger på den numeriska tangentbordsdelen som avslutar någon hantering, t.ex. som om man klickat på ett förvalt alternativ i en dialogruta.


Fråga 161: Image maps med hot spots, hur hanterar vi dem på svenska?

Svar: Det beror på sammanhanget. Gäller det html-kodning är svaret bildkarta respektive aktiva områden. Image map kan även syfta på det färdiga resultatet i form av en bild på en webbsida, och i så fall blir vårt svar multiklickbar bild, en variant av klickbar bild.

Kommentar:
Vid html-kodning kan man dela in bilder i flera aktiva områden, hot spots, vart och ett med en inviduell länk till andra webbsidor. För att ange vilka områden som ska vara aktiva skapar man en bildkarta, eng. image map, som visar vart länkarna ska leda. Det finns för övrigt både ”client side image map” (kartan finns direkt i html-dokumentet) och det numera mindre vanliga ”server side image map” (kartan över de aktiva områdena är lagrad på webbservern) .

Dock kan image map även syfta på det färdiga resultatet, ”bild med flera klickbara områden”, vilket på svenska lämpligen kallas multiklickbar bild. Ett välkänt exempel på detta är en världskarta där man kan klicka på ett visst land och komma vidare till informationskällor om just detta land.

Med klickbar bild, eng. clickable image, avses en bild som är länkad som en helhet, dvs. via en vanlig bildlänk.


Fråga 162: Jag tycker att det är svårt att hålla isär och översätta engelskans customization, localization och personalization. Kan ni hjälpa mig?

Svar: Använd kundanpassning och individanpassning för eng. customization och personalization. För localization går det bra med lokalisering, förutsatt att sammanhanget är klart. Lokalanpassning är också en tänkbar översättning. Men ibland passar det bättre att i stället beskriva begreppet, t.ex. ”anpassning till lokala förhållanden”.

Kommentar:
It-system måste ofta anpassas till en användares eller organisations behov, inte minst språkligt. I det sammanhanget förekommer ett flertal engelska termer med olika betydelsenyanser:

localize (sv. lokalisera eller lokalanpassa): Innebär att en produkt eller tjänst anpassas till en ny språklig och kulturell region. Begreppet innefattar förutom programanpassning även översättning av användarhandböcker och ledtexter och dessutom sådant som anpassning av marknadsföringsmaterial, utbildning av en lokal generalagent för kundstöd och systemunderhåll.

configure (sv. anpassa, konfigurera, ställa in): Används ofta för tillval och preferenser som görs vid installation. Configure har en mer teknisk och neutral klang än customize och personalize.

customize (sv. anpassa, kundanpassa, verksamhetsanpassa): Avser åtgärder som leverantören, eller ev. användaren, kan vidta alltefter behov och önskemål.

personalize (sv. individanpassa, göra personlig): Avser närmast sådan anpassning som användaren kan utföra själv, alltefter egen smak.


Fråga 163: Jag grubblar över termen softkey (soft key). Vad syftar det på och vad ska man säga på svenska?

Svar: På svenska föreslår vi programstyrd tangent eller programmerbar tangent, alltefter sammanhanget. Det syftar på en tangent vars funktion kan växla beroende på programmet som används. Funktionen kan också bero på var i ett och samma program användaren befinner sig (vilket innebär att tangenten då är sammanhangskänslig).

Kommentar:
Funktionstangenterna F1-F12 överst på tangentbordet kan betraktas som programstyrda tangenter. I Windowsprogram brukar t.ex. F1 vara förprogrammerad att anropa hjälpfunktionen. Programmerbar tangent kan vara en lämpligare term när det handlar om att tangentfunktionen kan (om)definieras av användaren.

Den aktuella funktionen hos sammanhangskänsliga programstyrda tangenter kan visas med en ledtext eller i en grafisk representation nederst på bildskärmen eller nederst i teckenfönstret på en mobiltelefon o.d. Det är i denna betydelse den engelska termen softkey har använts även i svensk fackjargong. En närliggande term är softbutton, sv. skärmknapp. Med skärmknapp avses oftast tangentliknande symboler på beröringskänsliga skärmar. Här trycker man med fingret direkt på knappen på skärmen, inte på någon fysisk tangent.


Fråga 164: Roaming är en vanligt förekommande term inom mobiltelefoni. Vad blir det på svenska?

Svar: Den engelska termen roaming är etablerad även på svenska.

Kommentar:
Med roaming avses främst att man kan använda sitt abonnemang utanför operatörens täckningsområde genom att operatörerna samarbetar (som när man är utomlands), vilket skulle kunna preciseras i dag som roaming mellan operatörer, mellanoperatörsroaming. När mobiltelefonin var ny talade man också om roaming (ev. nu för tiden preciserat som inomoperatörsroaming) för företeelsen att förbindelsen inte avbryts när man rör sig från en stations täckningsområde till ett angränsande, dvs. rätt och slätt att teletjänsten är mobil.


Fråga 165: Det här med tv på dator, med och utan kombination med webben känns som ett gungfly! Ta bara uttrycket webb-tv, menas tv via webben eller webben via en tv-apparat? Vilka är begreppen egentligen och vilka ord ska man använda?

Svar: Svenskans webb-tv har kommit att betyda något helt annat än engelskans web TV. Vi anser därför att man måste använda omskrivningar för att undvika förväxling av alla de begrepp som hör till detta onekligen svåröverskådliga område. Vi gör här ett försök att reda ut begreppen genom att låta tv-apparaten respektive datorn utgöra utgångspunkter:

  1. Tv-apparaten kan användas i stället för datorn när man vill navigera på webben och sköta e-post om apparaten är kopplad till internet med någon form av tillsatslåda.
    Rekommendation: webbsurfning på tv, internetåtkomst via tv.
    På engelska kallas detta web TV.
  2. Datorn kan i sammanhanget användas på två sätt:
    • för att visa konventionella tv-program distribuerade av en tv-distributör via tv-mast, kabel-tv-nät eller satellit.
      Rekommendation: vanlig tv på dator.
      På engelska finns inte heller någon specifik term, även här gäller allmänna omskrivningar som (watch) TV on a pc.
    • för att visa tv-program respektive videofilm distribuerade via internet.
      Rekommendation: internet-tv på dator respektive webbvideo.
      På engelska kallas detta webcast(ing).

      Även radioprogram kan tas emot på detta sätt. För begreppet finns redan viss spridning av termerna webbutsändning (handlingen att sända t.ex. en konferens via webben) webbutsänt tv-program (radioprogram). Vi avråder från benämningen ”webb-tv” för detta begrepp, eftersom den är så tvetydig.

Kommentar:
I fallet 2, första punkten, är förutsättningen att datorn är försedd med ett instickskort som motsvarar en vanlig tv-mottagare. Till detta kort ansluts antennkabeln. Det konventionella tv-programmet kan då ses på bildskärmen, antingen i ett fönster eller i fullskärmsläge.

I fallet 2, andra punkten, är förutsättningen att datorn förutom webbläsare har insticksprogram av typen mediespelare för att spela upp webbvideon eller det webbutsända tv- eller radioprogrammet, som Realplayer, Quicktime e.d.


Fråga 166: Hur ser ni på ord som har med uppdatering och uppgradering av program att göra, t.ex. version, update, upgrade, release och patch? Vad står termerna för egentligen, och vad säger vi på svenska?

Svar: Först bör det sägas att dessa engelska termer knappast används på ett konsekvent sätt av programleverantörerna. Därför är det inte möjligt att ge kategoriska svar. Vad vi kan göra är att reda ut begreppen och redovisa de konventioner som trots allt finns. Begreppen tas upp i en tänkt ”livscykelordning” för ett program.

  • version, eng. version
    variant av program (med visst nummer) Termen version står för det grundläggande begreppet i sammanhanget. Alla program förekommer i någon form av version.
  • utvecklingsversion, eng. development version
    Under konstruktions- och testfaserna brukar utvecklingsversioner, eng. development versions, avlösa varandra. En alfaversion är en tidig, ofta instabil utvecklingsversion, enbart avsedd för testning internt. En betaversion är en senare, något stabilare utvecklingsversion som med vissa brister ändå brukar kunna användas ”på riktigt” och inte bara testas. Betaversioner är avsedda att testas externt av utvalda samarbetspartner. Vill utvecklaren få synpunkter även från allmänheten brukar man erbjuda gratis nedladdning av betaversionen via internet för att få in rapporter om fel och brister som bör åtgärdas innan den slutliga versionen släpps.
  • bygge, eng. build
    version av program som tas fram upprepade gånger som ett led i konstruktions- och testfasen
    Ett bygge kan också beskrivas som den minsta förändringsgrad som förekommer mellan versioner. Det består av färdigkodade komponenter som kompilerats. Det identifieras med ett eget nummer skilt från den definitiva leveransversionens (se nedan) numrering. För administration av byggen finns särskilda verktyg. Ett bygge finns alltså bakom varje typ av programversion.
  • leveransversion, eng. release (version)
    version av program som är klar att släppa ut på marknaden
    När programmet slutligen är klart för försäljning brukar den aktuella versionen på engelska kallas release (version), på svenska rekommenderar vi leveransversion. Vissa dataföretag gör åtskillnad här: innehåller en ny version stora förändringar kallas det ny version, är förändringarna små blir det ny release. Andra företag använder termerna urskillningslöst. Vi avråder från att använda svengelska uttryck som release och releaseversion. Beträffande lämpliga svenska termer vid stora respektive små förändringar, se resonemanget kring uppgradering och uppdatering nedan.
  • programfix, eng. patch
    snabbkorrigering av fel i program
    Efter att leveransversionen släppts kan det ganska snart komma en programfix som korrigerar senare upptäckta fel och brister. (I stället för programfix vill en del leverantörer dock gärna hellre benämna denna korrigering uppdatering e.d.) Det förekommer att leverantörerna då och då ger ut samlingspaket med en större mängd programfixar för att underlätta den systemansvariges arbete. På engelska brukar dessa paket kallas t.ex. service pack (Microsoft), support pack (Novell).
  • uppdatering, eng. update respektive uppgradering, eng. upgrade
    Efter litet längre tid kan det också komma det som somliga företag kallar uppgradering, andra uppdatering. En uppgradering innebär i regel en större ändring av programmet, med nya funktioner etc., än en uppdatering. Därför är det vanligare att en uppgradering kostar pengar medan en uppdatering kan vara gratis. Som nämnts ovan gäller uppdateringar oftast felrättning utan kostnad.

    Bör man då säga att man uppdaterat eller uppgraderat till version x.x? En viktig aspekt är att man med uppdaterad helt enkelt kan avse den mest aktuella versionen, medan man med uppgraderad kan fokusera på att versionen är bättre på något sätt. Men svaret är också beroende av terminologin hos den aktuella leverantören. Avser denne med uppgradering en större ändring med nya funktioner e.d., då passar uppgraderat bra. Avser denne bara en smärre ändring av typen korrigering, t.ex. tätning av ett säkerhetshål, då är det naturligare med uppdaterat. Vi kan jämföra med antivirusprogram: där brukar det ges ut dagliga eller veckovisa uppdateringar av virusdefinitioner. medan programmet som sådant uppgraderas med nya funktioner någon gång per år, ”produktuppgradering”. I detta fall brukar man dock få betala (prenumerera) på såväl uppdateringar som uppgraderingar.

Versionerna brukar numreras, men sättet att göra det varierar mellan programföretagen. För åtskilliga företag innebär skiftet från t.ex. 3.2 till 4.0 en ny version, medan det blir uppgradering om numreringen skiftar från t.ex. 4.0 till 4.1. För somliga företag innebär dock även det sistnämnda skiftet en ny version. Därför är det riskabelt att lita till numreringen för att avgöra vad som är ny version, uppgradering eller bara uppdatering.


Fråga 167: Back office systems och front office systems, vad är motsvarigheterna på svenska?

Svar: De båda termerna har vunnit visst insteg även i svensk fackjargong, men då hopskrivna, backofficesystem och frontofficesystem. Vill vi uttrycka oss på ren svenska får vi ta till omskrivningar som är anpassade efter sammanhanget, och där kan man tänka sig följande:

  • inre (administrativa) system kontra yttre system
  • administrativa program kontra affärsprogram
  • internadministrativa system kontra kundadministrativa system.

Kommentar:
”Back office” är detsamma som inre avdelningar, dvs. avdelningar och personal som inte har direkt kontakt med kunder och besökare, men det står också för datortillämpningar som används av dessa avdelningar och deras personal. Termen brukar förekomma i sammanhang där man behöver kontrastera mot ett kundsynligt ”front office”.

Att genomgående kalla ”back office systems” för administrativa system är dock att göra det för enkelt för sig, eftersom många administrativa system innefattar både en backoffice-del och en frontoffice-del. Lika lite kan man översätta ”office” rakt av med ”kontor”.

Inom företagsekonomisk terminologi förekommer de båda termerna och har där en mer precis innebörd: backoffice står här för ’funktion i ett värdepappersinstitut som tar hand om gjorda affärsavslut och ser till att avslutet verkställs genom avräkning, betalning respektive leverans mellan parterna’. På backoffice registrerar och kontrollerar man affärerna som gjorts på frontoffice, där man alltså i dialog med kunden handlägger affärsorder och avslut.


Fråga 168: Hash och hashing, vad står det för och finns det några bra svenska motsvarigheter?

Svar: Hashing syftar på ett sätt att generera och ordna söknycklar, och hash är etablerat även i det svenska datafackspråket i sammansättningar som hashfunktion, hashsumma (hashvärde), hashsökning och hashtabell. Men man bör ta hänsyn till att ljudlikheten med narkotikan hasch kan förvirra en bredare allmänhet. Utanför fackkretsar kan det därför vara lämpligt med omskrivningar på svenska. För vissa av begreppen finns dessutom alternativa, svenska termer, se vidare kommentaren nedan. Där förklaras också närmare vad termerna står för.

Kommentar:
Den engelska grundbetydelsen hos det allmänspråkliga hash är ’pyttipanna, hackmat, röra, hopkok’. Hash används i samband med följande begrepp:

  • Hashsumma, hashvärde, kondensat, eng. hash total: [inom programmering:] sätt att effektivisera lagring och sökning genom att ersätta en söknyckel i form av en längre teckensträng med ett kortare obegripligt (”hopkokat”) tal, en hashsumma eller ett hashvärde, eng. hash total. På svenska ser man ibland termen kondensat för detta begrepp.
  • Hashfunktion, eng. hash function: en funktion i programmet som transformerar söknyckeln till en adress med vilken data snabbt kan återfinnas.
  • Hashtabell, söknyckeltabell, eng. hash table: tabell där elementen står i skenbar oordning, nämligen ordnade efter hashvärden. Söknyckeltabell är en alternativ term i mer populära framställningar.
  • Hashning, hashsökning, hasha (verb), eng. hashing, hash coding: syftar på sökning i hashtabell.
Eftersom hashfunktionen gör ”hackmat” av en teckensträng kan den också användas för att göra datakommunikation säkrare genom att dölja användarnamn, lösenord och liknande.

Fråga 169: Jag undrar över uttrycket nomadic VoIP. Att VoIP är ip-telefoni inser jag, men nomadic? Kan jag skriva nomadisk på svenska eller har ni något bättre?

Svar: Vi har inget bättre, så nomadisk duger alldeles utmärkt, ett etablerat svenskt ord i ett nytt sammanhang men ändå med samma grundbetydelse. Som svensk översättning av hela uttrycket föreslår vi nomadisk IP-telefoni eller nomadisk internettelefoni. Vill man vara extra tydlig kan man tala om nomadisk telefoni med internetteknik.

Kommentar:
VoIP står för Voice over IP, överföring av tal via IP-protokollet, alltså det som vanligen kallas IP-telefoni eller internettelefoni. ”Nomadic” syftar på att användaren av en tjänst för nomadisk IP-telefoni kan vara kringflyttande, dvs. nomadisk. (Noga räknat är det alltså användaren som är nomadisk, inte telefonin!) Användaren kan inte som i mobiltelefoni flytta sig under samtalets gång, däremot under uppehållet mellan två samtal. Förutsättningen är förstås att användaren kommer åt sin internetleverantör även på det nya stället.


Fråga 170: Finns det någon gemensam benämning på Android- och Iphonemobiler och andra avancerade mobiltelefoner?

Svar: Vi rekommenderar smarttelefon eller smartmobil som benämning på denna typ av mobiltelefoner.

Kommentar:
Det finns i dag (2012) en kategori mer avancerade mobiltelefoner, som har funktioner som tidigare bara fanns på ”riktiga” datorer – e-posthantering, webbläsare, kalender etc. Så länge en sådan uppdelning mellan enklare och mer avancerade mobiltelefoner finns, kan benämningar på dessa kategorier behövas ibland, t.ex. i marknadsföring. Eftersom termer som innehåller smart redan är vanliga rekommenderar vi sådana termer. Vi förordar dock enordstermer (smarttelefon) framför flerordstermer (smart telefon) eftersom sammansatta enordstermer är lättare att hantera i svenskan.


Fråga 171: Kan man utelämna ”www” när man anger en webbadress på t.ex. visitkort?

Svar: Nej, det är säkrast att inte utelämna www, eftersom det vanligen ingår i webbadressen och därmed måste skrivas in vid webbsurfning. Dessutom tjänar www fortfarande som en tydlig signal om att det är fråga om en webbadress.

Kommentar:
Numera har domäninnehavaren ofta gjort en inställning så att det fungerar att skriva både med och utan www i adressfältet (se t.ex. www.tnc.se och bara tnc.se), men det tydligaste är ändå att sätta ut www vid adressangivelser. Det finns nämligen webbplatser som man inte kommer fram till om man skriver www, så adressangivelser utan www bör förbehållas dem.

Det är annorlunda med http:// som inte är en del av webbadressen utan en specifikation av protokoll. Den uppgiften behöver man inte tynga adressangivelsen med eftersom webbläsarna numera fyller i den automatiskt. Detta gäller dock inte https://, som måste sättas ut.


Fråga 172: Jag skriver på en användarhandbok och undrar över hur jag ska uttrycka de olika steg användaren måste gå i en meny för att komma rätt. Ska jag kanske undvika snedstreck eftersom de brukar användas i sökvägar?

Svar: Ja, just det. Vi föreslår att du i stället använder tecknet > (större än-tecknet), alltså t.ex. ”Arkiv > Skicka till > E-postmottagare”. Om tekniken tillåter kan du använda grafiska pilar.

Kommentar:
Snedstreck, både vanliga och omvända, används ju för att ange sökväg till filer. För att förebygga tveksamheter rekommenderar vi därför större än-tecknet i det här sammanhanget. Tecknet påminner om en högerpil, vilket anknyter till den lilla högerpil som redan förekommer i t.ex. Microsoft Windows menysystem för att markera att det finns flera alternativ på nivån under.


Fråga 173: Vad bör man säga på svenska för the semantic web?

Svar: Det blir helt enkelt den semantiska webben på svenska.

Kommentar:
Mer information om den semantiska webben finns hos svenska W3C-kontoret, < www.sics.se/w3c/> och på W3C:s särskilda webbplats för den semantiska webben, < www.w3.org/2001/sw/>.


Fråga 174: Deep web och invisible web tror jag är två uttryck för samma sak, men vilket av dem är lämpligt att utgå från vid svensk översättning?

Svar: Begreppet är omstritt, men vi förordar djupwebben som svensk term.

Kommentar:
Med djupwebben avses vanligen webbmaterial som inte täcks in av söktjänsterna. Det handlar om:

  • färskt material som ännu inte hunnit indexeras av söktjänsterna
  • publicerat material som kan nås via en webbadress men som är svårt för söktjänsterna att indexera, t.ex. ofta ljudfiler och programfiler
  • de webbsidor som genereras vid en sökning.
Att vi avråder från det tidigare vanliga uttrycket osynliga webben beror på att det ger fel associationer – materialet är ju inte osynligt på webben men svårtillgängligt. Djupwebben är inte heller någon idealisk term – den är vag och kan associera till ”tankedjup”, vilket det inte är fråga om. Djupwebben passar i alla fall bättre som motpol till ytwebben (eller synliga webben), i bemärkelsen ’det som lätt kan nås via söktjänsterna’.

Fråga 175: Vad är skillnaden mellan emulering och simulering?

Svar: Vid emulering (eng. emulation) imiteras en dator(krets), ett program eller ett gränssnitt på en annan typ av datorsystem, medan simulering (eng. simulation; använd ej ”simulation” som svensk substantivform) handlar om att studera en process och se vad som händer om man ändrar olika parametrar.

Kommentar:
Emuleringsprogram, emulatorer (eng. emulators) används vanligen för att kunna köra program avsedda för visst operativsystem under ett annat operativsystem. Till exempel kan man på en Macintosh behöva en Windowsemulator för att kunna köra ett Windowsprogram som inte finns i Mac OS-version. Emulering förekommer även inom hårdvaruutveckling där konstruktörerna nyttjar detta för att efterlikna en viss krets.


Fråga 176: Hur översätts det engelska uttrycket ubiquitous och vad betyder det?

Svar: Det översätts med ubikvitär, eller kortare ubik, t.ex. ubik datateknik/ubika datortjänster (eng. ubiquitous computing). Som substantiv används ubikvitet (eng. ubiquity).

Kommentar:
Eng. ubiquitous (från lat. ubique, ’överallt’) står för egenskapen att (förefalla) finnas överallt, samtidigt, att vara allestädes närvarande.

I internetsammanhang är det ett modeuttryck som syftar på

  1. system som ger tillgång till internet överallt i ett stort geografiskt område
  2. datorsystem som är integrerade i omgivningen och lätt tillgängliga; som fungerar utan traditionella gränssnitt som bildskärm och tangentbord, t.ex. det så kallade intelligenta hemmet/kontoret

Fråga 177: Hur ser ni på olika termer i Twitter? Ska man t.ex. verkligen använda tweet och ur ska det i så fall böjas?

Svar: Vi rekommenderar följande:

Ett inlägg eller meddelande på Twitter kallas Twittermeddelande. Om man ändå vill använda tweet, bör det böjas en tweet, flera tweetar.

När det gäller aktiviteten att skriva och publicera ett meddelande på Twitter används twittra eller skriva på Twitter.

Att låta någon annans meddelande visas för ens egna följare kallar vi att vidaretwittra, eller twittra vidare (eng. retweet). Den som följer ditt twittrande är förstås en följare (eng. follower), och att skriva ett Twitteranvändarnamn med @ (snabel-a) framför är att göra ett omnämnade (eng. mention).

Slutligen tar vi upp det som ”#datatermer” är ett exempel på, dvs. den typ av märkning eller kategorisering av meddelanden som används i Twitter och andra sociala medier. Märkningen består av en följd av bokstäver eller siffror som föregås av tecknet #, som kallas för nummertecken eller i telefonisammanhang fyrkant (eng. number sign, hash, pound sign). För märkningen förekommer i Twittersammanhang ibland försvenskningen hashtagg (eng. hashtag), men vi utgår från det senare svenska teckennamnet och rekommenderar fyrkantstagg.


Fråga 178: Vad kallar man webbplatser vars design inte är anpassad för mobila enheter? På engelska kallas det bl.a. desktop web site.

Svar: Det får bli en omskrivning – webbdesign för stationära datorer, webbdesign för persondatorer eller webbdesign för stora skärmar.

Kommentar:
Webbplatsdesign kan – utifrån anpassning till olika enheter – i dag vara av åtminstone tre typer:

  1. webbdesign för mobila enheter (smartmobiler och datorplattor med pekskärm),
  2. webbdesign för stationära datorer (med större skärm och mus), och
  3. följsam webbdesign, dvs. design som automatiskt växlar mellan 1 och 2 ovan.
Webbplatser vars design gjordes innan mobila enheter blev populära hör till typ 2. Webbplatser med typ 1 kallas ofta mobilwebb, men någon lika tydlig enordsterm för webbplatser med typ 2 saknas – både fullskärmswebb, helskärmswebb och storskärmswebb har andra betydelser eller associationer.


Revideringslista

Version 2013-nov, 15 november 2013
Lite nytt har tillkommit och många små moderniseringar har gjorts – borttagning av inaktuella avsnitt, uppdatering av länkar etc..
Fråga 177, Twitter: ny
Fråga 178, desktop web site: ny